– Det här är en nödsituation, sade representanthusets talman Nancy Pelosi vid en pressträff på torsdagen och hävdade att stormningen av kongressen var ett kuppförsök.
Hon kräver likt Chuck Schumer, demokraternas ledare i senaten, att vicepresident Mike Pence och regeringen tillämpar författningens 25:e tillägg och avsätter Trump från presidentämbetet.
– Tillägget till konstitutionen kräver att kabinetten, alltså ministrarna och vicepresidenten, samlas och skriver under en deklaration att presidenten är oförmögen att utföra sina plikter och att han ska avsättas så att vicepresidenten tillfälligt kan ta över, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Möjligheten att avsätta en president har aldrig tidigare använts.
– Bara i filmens värld, konstaterar Blanck.
Den kända scenen ur filmen "Air Force One" baseras på sektion fyra i konstitutionens 25:e tillägg. Terrorister har kapat presidentens flygplan. Presidenten, spelad av Harrison Ford, är ombord på planet tillsammans med sin familj som han vägrar att överge för att sätta sig själv i säkerhet. Kabinetten sammankallas. Vicepresidenten håller pennan mot deklarationen. Vem är överbefälhavare?
Kan återta makten
Den fjärde sektionen i det 25:e tillägget kom till i efterspelet av mordet på John F Kennedy 1963, berättar Blanck.
– Man insåg att man kan hamna i en situation där en president hamnar i koma eller på annat sätt blir oförmögen att utföra presidentämbetet utan att dö.
Rent praktiskt är det möjligt att avsätta Trump innan Biden svärs in som president den 20 januari. Men då måste Trumps närmaste vända honom ryggen.
– Det krävs klara bevis för att presidenten på något sätt tappat kontrollen. Att han inte längre kan göra sitt jobb.
Presidenten har möjlighet att bestrida deklarationen och återta makten.
– I så fall ska kongressen samlas inom 48 timmar och avgöra frågan.
Att det skulle inträffa nu, tolv dagar innan Trump lämnar Vita huset, verkar osannolikt, framhåller Blanck.
– Det handlar om hur många han förlorar vid sin sida. Vad personer i hans absoluta närhet ser och hör och hur presidenten agerar.
Att tvinga en folkvald president att frånträda sitt ämbete via konstitutionen vore ett synnerligen allvarligt steg för den amerikanska demokratin.
– Första gången man överväger att använda det blir prejudicerande. Ska man fortsätta så här med framtida presidenter?
Oro för krig
Det går att dra paralleller till president Richard Nixons sista dagar i Vita huset efter Watergateaffären, säger Blanck.
– Nixon avgick själv, men blev mer eller mindre tvingad. Republikanerna rekommenderade honom att avgå, annars skulle han fällts i ett riksrättsförfarande.
Det tog några dagar innan Nixon bestämde sig. Det finns berättelser om att presidenten var deprimerad, arg och drack.
– He was in a dark place, som de säger. Det fanns en oro för vad han skulle göra och det berättas att stabschefen ska ha sagt att man inte nödvändigtvis skulle utföra presidentens order. Det var givetvis mycket allvarligt.
Även i Trump-administrationen finns liknande utsagor.
– Försvarsminister Jim Mattis ska ha undanhållit information för Trump och lagt order åt sidan, säger Blanck.
"De vuxna" är borta
När Trump tillträdde som president hade han förtroendeingivande generaler vid sin sida, som Mattis och stabschefen John Kelly. De båda sade senare upp sig.
– De ingav förtroende. Man pratade om att de vuxna i rummet skulle hålla honom under kontroll. Men det misslyckades, alla de vuxna är borta, säger Blanck.
Vid sidan av den politiska retoriken finns också en genuin rädsla för vad presidenten ska hitta på under sina sista dagar i Vita huset, särskilt efter upptrappningen mot Iran.
– Trump har visat sig oberäknelig. Det finns en rädsla för hur han skulle kunna agera som överbefälhavare, säger Blanck.