Slutröst om brexit i EU

Inte bra för någon – men bättre än ingenting. Med bistra miner stryker EU-parlamentet nu ett sista streck över brexitprocessen när man röstar om vinterns handels- och samarbetsavtal.

Nu röstar EU-parlamentet slutgiltigt om brexit. Arkivbild.

Nu röstar EU-parlamentet slutgiltigt om brexit. Arkivbild.

Foto: Niklas Svahn/TT

Politik2021-04-27 14:23

Ett drygt år efter Storbritanniens utträde ur EU den 31 januari 2020 ses det mest som en formalitet att nu också godkänna det avtal som reglerar samarbetet över Engelska kanalen.

Avtalet nåddes på julafton i fjol och har gällt provisoriskt sedan årsskiftet. Nu väntas det också bli på riktigt, när väl EU-parlamentets röstsiffror räknas ihop till onsdagsmorgonen.

– Det är speciellt viktigt för Sverige eftersom Storbritannien är en så stor handelspartner. Det är aldrig så att alla är nöjda, men det här är det bästa vi får nu. Utan avtal har vi bara sämre möjligheter, konstaterar svenske EU-parlamentsledamoten Jörgen Warborn (M) på en webbsänd pressträff.

Nordirland och fiske

Relationerna mellan EU och Storbritannien är dock allt annat än bra. Inte minst gäller det utvecklingen på Nordirland, med både rena oroligheter och ensidiga brittiska beslut om att förlänga vissa övergångsperioder.

– Vi är väldigt oroliga över återuppståndelsen av våld mellan folkgrupperna under de senaste månaderna. Och att Storbritannien inte uppfyller utträdesavtalet fullt ut är inte acceptabelt, säger Portugals EU-minister Ana Paula Zacarias i tisdagens EU-parlamentsdebatt.

I Frankrike jäser ilskan bland fiskare över att Storbritannien tar lång tid på sig att behandla ansökningar om fiskelicenser i brittiska vatten.

– Om nödvändigt kommer vi att vidta svarsåtgärder på andra områden, varnar EU-minister Clément Beaune i franska tv-kanalen BFM.

"Varnande exempel"

En stor majoritet av EU-parlamentets ledamöter väntas säga ja till handels- och samarbetsavtalet. Det brittiska utträdet är det dock få som gillar.

– Nu har vi kommit till slutet på en resa som jag hade hoppats att vi aldrig skulle behövt göra, säger Jörgen Warborn.

– Brexit är ett varnande exempel på hur det går när nationella politiker skyller sina egna tillkortakommanden på EU och en påminnelse om att Europasamarbetet och friheten måste försvaras, anser kollegan Karin Karlsbro (L).

Johan Danielsson (S) kallar brexit för en "åtta år lång tragedi" och manar de kvarstannande länderna att fortsatt hålla ihop i framtida diskussioner med London.

– För det finns all anledning att känna oro inför sättet som Boris Johnson och den brittiska regeringen verkar förhålla sig till internationell rätt och ingångna avtal, säger Danielsson i EU-parlamentet.

Kronologi: Storbritannien och EU

* 1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

* 23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av stanna kvar-sidans förlust lämnar premiärminister David Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

* 17 oktober 2019: Efter flera års svåra förhandlingar nås enighet om ett utträdesavtal efter förhandlingar mellan EU-kommissionen och Storbritanniens nye premiärminister Boris Johnson, som ersatt May under sommaren.

* 31 januari 2020: Storbritannien lämnar formellt EU, men lyder fortsatt under övergångsregler fram till årsskiftet för att underlätta för allmänhet och företag.

* 24 december 2020: En uppgörelse nås om ett handels- och samarbetsavtal som gör att en "hård brexit", med höga tullar och handelshinder, kan undvikas.

* 27 april 2021: EU-parlamentet röstar om att formellt godkänna handels- och samarbetsavtalet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!