Slutstrid om nya jordbruksregler i EU

Vilka lantbruk ska stödas och med hur mycket? Och på vilket sätt hjälps klimatet på bästa sätt? Åsikterna går isär när EU-länderna och EU-parlamentet nu ska försöka enas om framtidens jordbrukspolitik.

En fårskock skyddar sig från regnet i franska Evian. Just nu pågår slutförhandlingar om framtiden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Arkivfoto.

En fårskock skyddar sig från regnet i franska Evian. Just nu pågår slutförhandlingar om framtiden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Arkivfoto.

Foto: Michael Probst/AP/TT

Politik2021-05-26 14:40

I tisdags inleddes slutspurten för den reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som lanserades redan i juni 2018.

Efter hårda diskussioner under hela våren har tre dagar avsatts till "jumboförhandlingar" mellan EU:s ministerråd, EU-parlamentet och EU-kommissionen i hopp om att hitta rätt kompromiss. På plats i Bryssel finns även EU-ländernas jordbruksministrar för att bidra med sina sista inspel.

Kanske nås en uppgörelse redan under torsdagen. Eller natten mot fredagen.

– Jag hoppas verkligen att det blir en deal. Vi behöver få på plats förutsättningarna för den nya programperioden och komma i gång som det är planerat. Vi behöver inte några fler förseningar, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) inför slutdiskussionerna.

Många tvister

EU:s jordbrukspolitik är ett ständigt tvisteämne och står nästan ständigt också under revidering. Olika åsikter råder bland länder och partier om vad som ska stödas, med hur mycket och till vilka jordbrukare – eller markägare – som pengarna ska gå.

Slutdiskussionerna handlar bland annat om olika procentsatser för hur mycket av stödet som ska vara kopplat till klimatåtgärder. Andra strider gäller uppfyllandet av olika arbetsmarknadsvillkor i lantbruket eller närmast handelspolitiska åtgärder. En ständig fråga är hur mycket en enskild jordbrukare ska kunna få. Och om och hur man ska kunna gynna småbrukare i stället för jättekoncerner.

Samtidigt manas till förenklingar för att inte tynga lantbrukarna under alltför mycket byråkrati och pappersarbete.

– Deras arbetsplats är på fältet, i ladan och på vingården – men inte vid ett skrivbord, säger Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner på väg in till onsdagens möte.

Miljökritik

Jordbruksreformen är tänkt att vara mer miljövänlig. Ändå finns redan på förhand skarp kritik från en rad miljöorganisationer.

Aktivister från Greenpeace målade under onsdagen gatan grön framför EU-parlamentets huvudentré i Bryssel.

– Forskarna larmar och varnar för att överproduktion av kött och mejeriprodukter leder till sammanbrott för klimatet, skogsförstörelse och diverse utbrott – men EU-politikerna ignorerar varningarna och insisterar på att deras lantbruksplaner är gröna, säger Greenpeace-aktivisten Marco Contiero enligt nyhetssajten Euractiv.

"Dåligt alternativ"

Krav har till och med framförts på att EU-kommissionen borde dra tillbaka sitt förslag och börja om på nytt.

Fast det tror inte landsbygdsministern på.

– Det finns väldigt mycket i de förslag som nu ligger som är bra. Att backa tillbaka och börja om skulle vara ett riktigt dåligt alternativ både för klimatet och för bönderna runt om i Europa, säger Jennie Nilsson.

Fakta: EU:s jordbrukspolitik

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av unionens äldsta politikområden. Grunderna lades i Romfördraget 1957.

I dag delas CAP in i två pelare. Drygt 70 procent består av direktstöd baserat på antal hektar mark eller kreatur. Resten är andra typer av jordbruksstöd, exempelvis projektstöd, miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion. Totalt går omkring 30 procent av EU:s budget till jordbrukspolitiken.

Den senaste reformen av systemet lades fram i juni 2018 av EU-kommissionen. Utdraget förhandlande har dock lett till att genomförandet redan skjutits upp till 2023, om slutlig enighet kan nås.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!