När Skottland röstade om självständighet 2014 motsatte sig 55 procent att lämna Storbritannien, eller "Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland" som landet officiellt heter. Men det satte inte punkt för frågan, som har fortsatt att dominera den regionala politiken de senaste åren.

En majoritet av skottarna röstade nämligen för att stanna i EU och brexit har fått nationalistpartiet SNP att vädra morgonluft. Och numera pekar opinionen stadigt mot ett skotskt ja till en skilsmässa från Storbritannien.

– SNP lyfter EU-utträdet och den förödande effekt det har haft på den skotska ekonomin som orsaken till varför man vill ha en andra folkomröstning, säger Catherine Barnard, juridikprofessor vid universitetet i Cambridge, till TT.

– Många anser nu att det är viktigare att vara en del av EU än Storbritannien.

Covid spelar in

Pandemin tycks också ha gjort sitt när det gäller synen på självständighet. Den regionala regeringen i Edinburgh har fattat de flesta stora beslut som rör Skottlands hantering av viruset och har i och med det fått större tyngd i invånarnas vardag. Mätningar i Skottland har visat att fler tycker att den skotska ledaren Nicola Sturgeon (SNP) med sina dagliga pressträffar har gjort bättre ifrån sig i pandemin än premiärminister Boris Johnson.

I dagarna har SNP lanserat en vägkarta med elva punkter som ska leda mot självständighet och hoppas att det regionala parlamentsval som planeras till i maj ska stärka partiets mandat att driva igenom en ny omröstning. Den kräver dock grönt ljus från regeringen i London för att ses som legitim och Johnson har bestämt sagt nej med motiveringen att skottarna redan har fått säga sitt.

Frågetecken

Men SNP tänker inte låta sig stoppas. Förhoppningen är att London ska vika sig om partiet gör ett starkt val. Plan B är att införa egen lagstiftning som stödjer en rådgivande omröstning och sedan göra sig redo att försvara den i domstol.

– Det finns frågetecken kring hur de skulle få till en omröstning, säger Barnard.

– Antingen får de lagstöd av Westminster (parlamentet). Eller så blir det en skotsk omröstning som ses som olaglig, som i Katalonien. Det skulle utlösa en konstitutionell kris.

TT: Skulle Skottland klara sig bättre utan Storbritannien?

– Inte ekonomiskt. En hård gräns mellan Skottland och England skulle vara allvarligt eftersom England är den största marknaden för skotska varor.

– Men de sneglar mot andra små stater i Europa, som Estland, Lettland och Litauen, och ser att deras röster blir starkare genom att de är medlemmar i EU.

När Johnson blev premiärminister gav han sig själv titeln unionsminister med uppdrag att stärka bandet mellan riksdelarna. Men han har agerat tvärtom och främst fungerat som premiärminister för England, konstaterar Barnard.

– Hans regering är djupt impopulär i norr, där man känner sig marginaliserade och åsidosatta genom hela brexitprocessen säger hon.

– Johnson har inte varit en enande kraft. Problemet med Storbritannien är att även om det består av fyra riksdelar så är de väldigt olika i storlek och inflytande, där England har omkring 60 miljoner av invånarna.

Enades 1707

Johnsons motstånd i självständighetsfrågan grundar sig dock inte i att han hyser några särskilt varma känslor för Skottland, enligt Barnard.

– Storbritannien har varit enat sedan 1707. Johnson vill inte ses som den premiärminister som låg bakom dess splittring, säger hon.

– Mätningar visar att engelsmän generellt inte anser riksdelarna vara särskilt viktiga. Engelsmän gillar att vara engelsmän och ser sig nödvändigtvis inte som britter.

TT: Hur stor är sannolikheten att Storbritannien splittras?

– Mycket högre än vad den har varit under min livstid, säger Barnard.

– Pressen ökar också från nordirländskt håll, i synnerhet på grund av brexit och gränsfrågan. Det kan mycket väl bli så att Skottland och Nordirland inte kommer att vara en del av Storbritannien om 30 år.