Antalet nyanlända migranter och asylsökande har ökat kraftigt ännu en gång, både över centrala Medelhavet och andra rutter i Europa.
Det har lett till hårt tryck på allehanda mottagningar i länder som Österrike och Belgien, men också till rejält gnissel mellan Italien och Frankrike efter gräl om omhändertagandet av alla dem som plockats upp till havs.
Fredagens extrainsatta krismöte för EU-ländernas migrationsministrar kom därför till för att rensa luften en aning och låta alla säga sitt.
– Migrationssituationen är komplicerad i vartenda hörn av Europa. Det är nyttigt att höra om olika situationer i olika länder, konstaterar Vit Rakusan, inrikesminister i ministerrådets ordförandeland Tjeckien på presskonferensen efteråt.
Möte i "god ton"
Bland annat diskuterades den krisplan som EU-kommissionen lade fram i måndags med 20 punkter med olika snabba åtgärder.
Den planen är i sin tur nära kopplad till EU-kommissionens förslag om en gemensam asyl- och migrationspakt som lades fram redan 2020.
Kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet har lovat att enas om pakten senast i februari 2024, trots stor oenighet i flera år. Närmast hoppas man på framsteg redan när ministrarna möts igen i Bryssel om bara två veckor.
– Det finns tycker jag en ganska stor samsyn om att pakten är vägen framåt, säger Sveriges nya migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) efter fredagsmötet som hon betecknade som konstruktivt och hållet i god ton.
Svårt att enas
Att nå enighet lär dock inte bli lätt. Länderna vid Medelhavet vill att andra länder hjälper till för att ta hand om nyanlända. Flera länder i östra Europa, som Ungern och Polen, säger absolut nej.
När Sverige efter årsskiftet tar över Tjeckiens roll som ordförandeland blir det Malmer Stenergard som ska försöka medla vidare.
– Jag känner mig ganska hoppfull. Tjeckerna har haft ett framgångsrikt ordförandeskap och har ambitionen att under de sista veckorna kunna föra vissa delar vidare. Så jag hoppas vi ska ta vid i ett läge där förhandlingarna har nått ytterligare lite till, säger hon.
Pakten består av allt från regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat samarbete kring hemsändande av personer som inte anses ha asylskäl eller annan rätt att stanna och inte minst olika sätt för medlemsländerna att hjälpa varandra om och när något land utsätts för ett särskilt stort inflöde.
Malmer Stenergard trycker hårt på hemskickandet för att skapa tilltro till systemet.
– Om vi inte kan säkerställa att man faktiskt återvänder dem som får ett nej, då fungerar det inte, säger hon.
"Uppförandekod"
En av de frågor som ligger utanför migrationspakten är hanteringen av de hjälporganisationsfartyg som plockar upp nödställda migranter till havs.
Italien vill se tuffare tag mot räddningsorganisationerna, exempelvis i form av en "uppförandekod". EU-kommissionen tror sig kunna hjälpa till, med hjälp av samtal och dialog.
– Vi vill inte ha en vilda västern-situation. Vi behöver ordning, vi behöver ett ramverk för samarbetet, vi behöver en dialog mellan medlemsstater och frivilligorganisationer. Vi behöver engagemang och ett ordnat system. Och det tror jag är möjligt, säger EU-kommissionären Margaritis Schinas på presskonferensen i Bryssel.
