Sverige öppnar för stora coronabidrag i EU

Sverige är redo att gå med på coronakrisstöd med upp till 350 miljarder euro i bidrag till drabbade EU-länder. Tidigare har linjen varit inga bidrag, bara lån. Men EU-toppmötet famlar ännu efter en uppgörelse.

Foto:

Politik2020-07-19 02:40

Först strax efter klockan 19 satte sig alla stats- och regeringscheferna tillsammans runt förhandlingsbordet för att äta söndagsmiddag. Då var de inne på tredje toppmöteskvällen.

– Det är fortsatt högst oklart om det går att nå en uppgörelse på EU-toppmötet, konstaterar Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare hos statsminister Stefan Löfven (S) och EU-minister Hans Dahlgren.

Mötet lär fortgå en bit in på natten och kanske fortsätta under måndagen, bedömer hon.

Vid 23.30-tiden tog ledarna en paus efter middagsätandet, med planen att återsamlas inom 45 minuter. Då fanns ännu inga signaler om att varken genombrott eller sammanbrott var på väg.

Under pausen skulle Löfven träffa såväl mötesordföranden Charles Michel som Frankrikes president Emmanuel Macron.

Sveriges bud

Regeringen lade fram sitt söndagsbud om storlek och innehåll i återhämtningsfond efter kontakter med riksdagens EU-nämnd. I budet, som lades fram tillsammans med Nederländerna, Danmark och Österrike, med stöd av Finland, accepteras ett återhämtningspaket med 350 miljarder euro i bidrag och lika mycket i lån.

Ursprungsförslaget från Charles Michel och EU-kommissionen var 750 miljarder med 500 av dem som bidrag och 250 som lån.

Så sent som vid det öppna EU-nämndsmötet i torsdags sade statsministern att coronakrisstödet skulle erbjudas som lån till medlemsländerna, inte bestå av bidrag som inte ska betalas tillbaka.

Ändrat läge

Men förhandlingsläget har förändrats, enligt Carvalho Olovsson. För att Sverige ska kunna få andra, viktiga delar är det nödvändigt att ta det steget. Men det hänger på helheten, och den finns ännu inte.

– Det handlar om rabatterna, högre klimatambitioner och att vi får in en mekanism som gör att länder inte kan få ut pengar ur EU:s budget eller ur det här återhämtningspaketet om man inte följer rättsstatens principer. För att vi ska få igenom det här så kommer vi att vara tvungna att acceptera en bidragsdel, säger Carvalho Olovsson.

TT: Och det har ni stöd för i riksdagen?

– Vi har löpande kontakter med riksdagen.

Stor oenighet

En sådan bantning av bidragsdelen som Sverige och andra vill se kan emellertid bli svår att acceptera för länder i Sydeuropa, Tyskland och Frankrike på EU-toppmötet i Bryssel.

Det var Tyskland och Frankrike som kom med ursprungsförslaget och den svenska regeringen uttrycker irritation över att det gjordes utan information till länder som Sverige och dess allierade.

Oenigheten bland de 27 EU-länderna på toppmötet är fortsatt stor.

– Jag har under mina sju år som ledare sällan sett så diametralt olika åsikter om så många saker, sade Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel på väg in till mötesbyggnaden i centrala Bryssel.

Rättsstatskamp

Ett område som det fortfarande råder stor oklarhet om är samtidigt rättsstatsprinciperna.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán hotade före mötet med veto mot alla uppgörelser som innebär krav på att följa grundläggande rättsliga principer för att ta emot EU-stöd.

Ungern har flitigt kritiserats inom EU för myndigheternas agerande mot oberoende domstolar, organisationer och massmedier. Orbán anser dock att han inte alls tycker annorlunda när det gäller rättsstatsprinciperna.

– Om någon inte är redo att acceptera rättsstatsprinciperna borde de lämna EU omedelbart. Hej då!, sade han på en polsk pressträff i söndags.

Kravet på att få bort kopplingen mellan rättsstatsprinciper och EU-pengar framförs även av Polen, vars premiärminister Mateusz Morawiecki säger sig vara emot de ordalydelser som nu föreslås.

Sverige tillhör de länder som kämpar för principerna.

– Det är en avgörande fråga, fastslår Paula Carvalho Olovsson i Bryssel.

Fakta: Kampen om budget och coronastöd

EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd med 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån. Parallellt har förslaget till ny långtidsbudget för år 2021-27 reviderats och landar nu på 1 074 miljarder euro.

EU:s permanente rådsordförande har två gånger presenterat kompromissförslag. I det senaste har bidragsdelen i coronastödet sänkts till 450 miljarder, medan lånen höjts till 300. Budgeten ligger däremot kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

Stora stötestenar i toppmötet är fortsatt såväl storleken på stödet, hur mycket som ska vara lån och bidrag och hur pengarna ska fördelas och styras.

Svenska diplomater vågar inte räkna fullt ut med att Sveriges rabatt på medlemsavgiften är helt säkrad ännu, men striderna om storleken på EU:s långtidsbudget verkar vara mer eller mindre över. Det innebär att den kommer att bli större än vad Sverige och de andra "sparsamma" vill.


Fakta: Ledarna i Bryssel

Vid toppmötet i Bryssel deltar EU:s medlemsländer på antingen stats- eller regeringschefsnivå. Äldst i gänget är Cyperns president Nicos Anastasiades, snart 74 år gammal. Yngst är Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz, som fyller 34 om en dryg månad.

Här är de sex ledare som suttit längst på sina poster:

PersonTitelLandTillträdde
Angela MerkelförbundskanslerTyskland22 november 2005
Viktor OrbánpremiärministerUngern29 maj 2010
Mark RuttepremiärministerNederländerna14 oktober 2010
Nicos AnastasiadespresidentCypern28 februari 2013
Xavier BettelpremiärministerLuxemburg4 december 2013
Stefan LöfvenstatsministerSverige3 oktober 2014

Färskast i gänget är Irlands taoiseach (premiärminister) Micheál Martin, som tillträdde så sent som den 27 juni i år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!