Trump anklagas för uppvigling till uppror

Demokraterna i USA:s kongress har tagit ett stort steg närmare ett riksrättsförfarande mot president Donald Trump. Anklagelsen rör bland annat uppvigling till uppror. Representanthusets talman Nancy Pelosi har beordrat ett avgörande utskott i representanthuset att förbereda en riksrättsprocedur.

Representanthusets vice talman, demokraten Katherine Clark. Arkivbild.

Representanthusets vice talman, demokraten Katherine Clark. Arkivbild.

Foto:

Politik2021-01-08 14:40

Det skriftliga uttalandet sent på fredagen från Pelosi följdes av ett påpekande att Demokraterna fortsätter att överlägga om nästa steg, skriver Pelosi i ett uttalande.

"Det är ledamöternas förhoppning att presidenten omedelbart avgår. Representanthuset håller alla möjligheter öppna".

Demokraterna i representanthuset verkar därmed vara redo att kunna lägga fram riksrättsanklagelser mot president Donald Trump – om regeringen inte själv avsätter presidenten.

I ett utkast som mediebolaget NBC tagit del av under fredagen rör det sig om en rad formella anklagelser. Trump anses ha satt regeringsarbete och dess institutioner i allvarlig fara, och förhindra en fredlig och ordnad övergång till en ny regering.

Enligt NBC skulle dock Demokraterna sikta in sig på en enda formell anklagelsepunkt i en riksrätt: uppvigling till uppror.

Avgörandet ligger hos USA:s politiskt mäktigaste demokrat för ögonblicket, representanthusets talman Pelosi.

Hon säger på fredagen att hon talat med USA:s ledande militärer, de som ingår i stabsledningen joint chief of staff och dess chef Mark Milley, om risken att överbefälhavare Trump under sin sista tid vid makten tar till möjligheten att beordra en kärnvapenattack.

Frånta Trump makten

Pelosi vill att militären stoppar Trump om så skulle ske, vilket skulle innebära ordervägran.

Hon säger också att hon talat med vicepresident Mike Pence, som inte svarat henne om man tänker hänvisa till det 25:e tillägget och frånta Trump den reella makten.

Utspelet är i brevform till partikamrater i kongressen, enligt AFP.

Alternativet, antyder Pelosi, är ett nytt riksrättsförfarande. Hennes partikollega, vice talman Katherine Clark, säger samma sak.

– Donald Trump måste avsättas. Vi kommer att använda alla verktyg vi har för att se till så att det sker, för att skydda vår demokrati, säger Clark till CNN.

Även republikaner bryter mot partitystnaden och kräver en riksrätt.

– Jag kommer att överväga (att stödja en riksrätt), om representanthuset kan samla sig och inleda en process. Jag anser att presidenten har nonchalerat den ed han svor, säger den republikanske senatorn Ben Sasse till mediebolaget CBS News.

Biden ligger lågt

USA:s tillträdande president Joe Biden koncentrerar sig på maktövertagandet och överlåter överväganden om riksrätt till kongressen, uppger Bidens presstalesperson Andrew Bates enligt Reuters.

Frågan är om man kan hinna genomföra processen. Det räcker med en enkel majoritet i representanthuset, som kontrolleras av Demokraterna, för att formellt godkänna riksrättsanklagelserna.

Därmed går processen vidare till senaten, som enligt nuvarande planering har en paus i sitt arbete fram till den 19 januari – dagen innan Trumps mandatperiod tar slut.

Där krävs två tredjedelars majoritet för att fälla presidenten. Fördelningen av mandaten i senaten är 50–50 mellan Demokraterna och Republikanerna. Vicepresidenten har utslagsröst om senaten inte kan enas.

Bakgrund: Riksrättsförfarandet i USA

USA:s kongress kan avsätta landets president genom ett riksrättsförfarande, om presidenten döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Representanthuset, underhuset, kan enligt grundlagen lägga fram formella riksrättsanklagelser mot presidenten. För att godkänna sådana krävs stöd från en enkel majoritet av de 435 ledamöterna.

För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för det.

Ingen president har blivit avsatt på det här sättet, men demokraterna Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset innan de friades av senaten. I Clintons fall handlade det om att han ljugit för kongressen om sin sexuella relation med Monica Lewinsky, praktikant i Vita huset. Johnson hamnade i bråk med kongressen efter att bland annat ha lagt in sitt veto mot lagstiftning som skulle säkerställa vissa rättigheter för före detta slavar efter inbördeskriget.

Republikanen Donald Trump blev i december 2019 den tredje presidenten att bli formellt anklagad i representanthuset och senare friad i senaten.

I republikanen Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Källor: History.com, The New York Times, USA:s senat, Findlaw.com

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!