Domstolens kritik rör främst att det i lagen inte sätts några tydliga mål för utsläppsminskningar efter 2030, vilket "hotar framtida generationers frihet".

Regeringen får till slutet av 2022 på sig att skärpa lagen. Domstolen uppmanar de styrande att åtminstone sätta en gräns för årliga utsläpp efter 2030.

Tysklands finansminister Olaf Scholz säger att han och miljöminister Svenja Schulze nu skyndsamt kommer att ta fram förslag på hur lagen kan göras förenlig med domen. Ekonomiminister Peter Altmaier säger samtidigt att förslag kommer att läggas fram redan till i nästa vecka.

Författningsdomstolens beslut är åtminstone delvis en seger för den stämning som ett antal unga aktivister och organisationer lämnat in – bland dem Greenpeace och svenska Greta Thunbergs nätverk Fridays For Future.

"Vi har vunnit!!!", twittrar tyska Luisa Neubauer, från Fridays For Future.

"Klimatskydd är inte något som kan vara bra att ha, det är en grundläggande rättighet. Nu fortsätter vi att kämpa för en 1,5-graders politik som skyddar våra framtida friheter", tillägger Neubauer.

I inlagan heter det att Berlins nuvarande mål om att till 2030 ha minskat de klimatpåverkande koldioxidutsläppen till 55 procent av 1990 års nivåer är "oförenligt med grundläggande rättigheter".

Bland målsägandena finns Sophie Becksen, vars familj äger ett jordbruk på ön Pellworm i nordvästra Tyskland, som fruktar att stigande havsnivåer kommer att sluka upp hennes hem-ö och göra henne arvlös.