Över 64 miljoner röster har redan lagts. Men den republikanske presidenten Donald Trump och hans demokratiske utmanare Joe Biden reser febrilt runt i USA i sina försök att in i det sista övertyga väljare i de så kallade vågmästarstater som avgör valet.
Biden ligger före Trump i de nationella mätningar som visar stödet för kandidaterna i landet som helhet. Sajter som Five Thirty-Eight och Real Clear Politics ger honom ett försprång på 7–9 procentenheter.
– Opinionen på nationell nivå har varit ovanligt stabil sedan i somras. Biden har hela tiden haft ett försteg framför Trump, även om det har minskat något på senare tid, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Elektorer avgör
De nationella mätningarna har dock ingen större betydelse när det gäller att förutspå vem som faktiskt tar hem segern. 2016 ledde Hillary Clinton i opinionen och fick i slutändan nästan tre miljoner fler röster än Donald Trump. Hon förlorade ändå, eftersom valet avgörs i delstaterna där väljarna utser elektorer som i sin tur utser presidenten.
Det krävs 270 elektorsröster för att vinna valet den 3 november.
Antalet röster är alltså inte lika viktigt som var de finns. De allra flesta delstater röstar konsekvent på samma parti. Andra står och och väger. Och det är här – i delstater som Florida, Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, Ohio, Iowa, North Carolina och Arizona – som Trump och Biden har lagt mest kampanjkrut.
– I år måste Trump främst ägna sig åt ett försvarsspel i de stater som han vann förra gången och där republikanerna brukar gå bra. I vissa av dem är det väldigt jämnt just nu, säger Blanck.
– Däremot är det inte så stor risk att Biden förlorar i traditionellt demokratiska delstater. Han har i stället möjlighet att expandera i delstater som brukar vara republikanska.
Florida kan avgöra
Ett viktigt pris på vägen mot Vita huset är att kamma hem segern i det folkrika Florida där 29 elektorsröster står på spel och där det i nuläget är svårt att tippa vem som kommer att lyckas.
– Det blir svårt för Trump att gå segrande ut valet om han inte vinner Florida, konstaterar Frida Stranne, statsvetare och forskare vid Högskolan i Halmstad med inriktning på amerikansk politik.
Dessutom har många blicken vänd mot tre delstater i det så kallade rostbältet som Trump överraskande tog hem i förra valet: Michigan, Pennsylvania och Wisconsin. Här vann han med mindre än en procentenhet i vardera delstat och färre än 80 000 röster sammanlagt – en mycket liten marginal som betalade sig med 46 elektorsröster som kom att bli avgörande för hela valet.
Jämnt är det också i den relativt konservativa delstaten Iowa i Mellanvästern, där Trump enkelt tog hem segern i senaste valet men i år verkligen måste försvara sig.
Demokraterna går även ganska bra i Georgia, där Biden ser ut att ha möjlighet att knipa de elektorer som annars brukar gå till Republikanernas kandidat. Delstaten har inte stöttat en demokrat i ett presidentval sedan 1992 och en vinst för Biden skulle innebära ett hårt slag för Trumps möjligheter att väljas om.
Allt kan hända
Men trots att mätningarna ger Biden viss medvind är valet långt ifrån avgjort enligt Stranne, som understryker att en rad olika faktorer spelar in. De senaste veckorna har till exempel många nya republikanska väljare registrerat sig, vilket tyder på en sjudande aktivitet hos Trumps väljarbas – bland annat i de viktiga vågmästarstaterna.
– Man får inte glömma att Trump har högre popularitetssiffror nu än 2016. Bland gräsrötterna kan det finnas en känsla av att det är dags att engagera sig eftersom det kan uppfattas som att Biden har en stor ledning i opinionen, säger Stranne.
– Det händer en hel del ute på fältet som mätningarna inte kan fånga upp och därför ska man inte bara följa dessa. Valet kan fortfarande gå i alla riktningar.