Processen har dragit igång för att kunna godkänna Bidens tilltänkta finansminister Janet Yellen, nationella underrättelsechef Avril Haines, minister för inrikes säkerhet Alejandro Mayorkas samt utrikesminister Antony Blinken, enligt kammarens planering.
Enligt grundlagen måste utnämningar av ministrar, höga tjänstemän och domare godkännas av senaten.
Men i det nya politiska läget, där Demokraterna kommer att ha en rösts övertag genom vicepresidentens utslagsröst, satte utfrågningar igång i kongressen på tisdagen.
"Kränkande och ohederlig"
Mest intresse rönte Yellen, tidigare ordförande i den amerikanska centralbanken Federal Reserve samt den nominerade utrikesministern Antony Blinken.
Yellen kritiserade Kina i ordalag som påminde om avgående president Donald Trumps retorik:
– Vi måste ta oss an Kinas kränkande, ohederliga och olagliga agerande . . . och vi är redo att använda en rad olika verktyg, sade Yellen.
Men till skillnad från Trump valde hon att lyfta fram vikten av internationellt samarbete.
– Kina är vår viktigaste strategiska utmanare, sade hon och underströk vikten av att verka med "allierade för att ta oss an utmaningen".
Yellen talade också om behovet av nya inhemska stödpaket, om än på längre sikt, på grund av coronapandemin.
Blinken håller med
Även Blinken gav Trump rätt i fråga om Kina:
– Jag tror att president Trump gjorde rätt i att inta en hårdare hållning gentemot Kina.
– Jag motsätter mig mycket av vad han gjort på flera områden, men den grundläggande hållningen var riktig, sade Blinken om Trumps Kinapolitik, rapporterar AFP.
I intervjuer inför utfrågningen i senatens utrikesutskott har dock Blinken poängterat behovet av multilateralt samarbete, något som Trumpregeringen inte prioriterat.
Blinken säger också i utfrågningen att han tror på en tvåstatslösning i Mellanösternkonflikten, men att han är tveksam om en sådan kan komma till stånd den närmaste tiden.
Även nominerade underrättelsechefen Avril Haines synades i senaten. Hon sade bland annat att granskning av Kina är något som hon måste fokusera på, och att Iran numera befinner sig långt från den överenskommelse om atomenergi som fattats – och som inneburit att landet inte ska försöka ta fram kärnvapen.
Intern kamp
Samtidigt som de politiska utfrågningarna inleddes i Washington DC:s parlamentariska maktcentrum, så pågick en kamp om den reella maktfördelningen.
Demokraternas ledare i kammaren Chuck Schumer och republikanen Mitch McConnell, som de senaste åren varit majoritetsledare, håller också på att förhandla om maktfördelning, rapporterar medier.
När de sent valda senatorerna från Georgia och vicepresident Kamala Harris ersättare tagit plats i kammaren kommer det att finnas 50 ledamöter från varje parti. Men Demokraterna har ändå övertag eftersom Harris, i egenskap av vicepresident och senatens ordförande, har utslagsrösten.
Som det ser ut nu får Schumer därför titulera sig majoritetsledare och Demokraterna får ordförandeposten i de olika utskotten, skriver nyhetskanalen CNN. Men de båda partierna kommer att ha lika många ledamöter i utskotten.
Tidigare majoritetsledaren, republikanen McConnell sade att förändringen "inte betyder ett mandat för omfattande förändringar". En beskrivning som demokraten Schumer inte lär hålla med om.
Senast senaten var delad jämnt var 2001, då republikanen George W Bush tillträdde som president.