2,5 miljoner människor har bekräftats döda. Ekonomier har kollapsat. Gränser stängts. Covid-19 har förändrat världen som vi känner den och många sätter nu sitt hopp till distributionen av små glasflaskor med ett mycket åtråvärt innehåll.
Men vaccinet når inte ut till världen på lika villkor.
Det har fått Frankrikes president Emmanuel Macron att uppmana Europa och USA att avsätta upp till 5 procent av sina nuvarande doser för utvecklingsländer i bland annat Afrika. Om inte väst rycker in kommer Kina och Ryssland att fylla gapet, varnar han.
– Då kommer de länderna att vända sig till Kina och Ryssland för vaccin och västs makt kommer inte längre att vara en realitet, sade Macron efter G7-mötet i förra veckan.
Vaccindiplomati
Coronakrisen har gjort att länder som Ryssland och Kina har kunnat flytta fram sina positioner globalt genom att erbjuda vaccin till länder som inte prioriteras av väst, bland annat i Afrika och Latinamerika.
– I pandemin har det uppstått utrymme för vaccindiplomati. Och det är klart att de länder som kan nå ut kommer att kunna stärka sitt anseende, säger Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, till TT.
– Det kan vara så att det i väst finns en uppfattning om att det kommer att ske på västs bekostnad. Men i grund och botten är det ju något positivt att vaccin överhuvudtaget kan nå ut så stort och brett som det bara kan.
Först i världen
När Ryssland i augusti blev första land att lansera ett vaccin mot covid-19 var det många som höjde ett skeptiskt ögonbryn. Sputnik V var då inte färdigtestat. Men när en av världens mest prestigefulla medicinska tidskrifter The Lancet i början av februari publicerade en studie i vilken vaccinet uppvisat 91,6 procents effektivitet innebar det en eftertraktad kvalitetsstämpel från vetenskapsvärlden. Dessutom är Sputnik V relativt billigt i sammanhanget och kräver inte samma nedkylning som andra vaccin.
Resultatet utlöste en våg av optimism i EU – där vissa ledare har lyft fram att Sputnik V kan fylla gapet som uppstått när vaccintillverkare i väst lovat för mycket om sina leveranser. EU:s utrikeschef Josep Borrell finns bland dem som har gratulerat Moskva och hittills har ett 30-tal länder i världen godkänt vaccinet, däribland EU-staten Ungern.
Påtryckningsmedel?
Kritiker har dock varnat för att Sputnik V kan komma att användas som ett påtryckningsmedel som Kreml kan utnyttja för att manipulera västerländska demokratier, underblåsa splittringar och framställa Ryssland som en frälsare.
Men Kragh tror att utrymmet att använda vaccinet som hävstång i andra frågor är begränsat.
– I Ukraina, där Ryssland befinner sig i militär konflikt, har regeringen till exempel helt enkelt sagt nej till det ryska vaccinet, säger han.
– I slutet av dagen är det ju så att det finns olika tillverkare. Skulle Ryssland komma med ogina krav finns det alternativ. Konkurrensen på marknaden gör att inget land egentligen kan använda vaccin för att skaffa sig fördelar genom påtryckningar.
Mjuk makt
Den ryska utrikespolitiken har länge präglats av militära muskler, olja och gas. Men vaccinet har introducerat ett mjukt maktmedel och rysk tv rapporterar flitigt om hur Sputnik V skickas ut till allt fler länder i världen. Frågan är om vaccindiplomatin kan förändra bilden av Ryssland efter år av internationella fördömanden av valpåverkan och angrepp på politiska motståndare?
– De senaste 30 åren har Ryssland haft få tillfällen att visa mjuk makt. Men så länge vaccinet fungerar kommer det att vara positivt för dess anseende, säger Kragh.
– Det kan finnas politiska vinster. Men i de de stora utrikespolitiska linjerna är det mer än bara vaccinet som spelar roll, även om det är en viktig aspekt för ett land som ofta omnämns i sammanhang som rör giftmordsförsök eller invasionen av grannländer.