Val testar skört läge i Elfenbenskusten

Ett skört dödläge utmanas när västafrikanska Elfenbenskusten går till val. Den sittande presidenten Alassane Ouattara satsar på att förlänga sitt maktinnehav en tredje presidentperiod.

Elfenbenskustens president Alassane Ouattara under ett möte med sin franske motpart Emmanuel Macron i Paris 2018. Arkivbild.

Elfenbenskustens president Alassane Ouattara under ett möte med sin franske motpart Emmanuel Macron i Paris 2018. Arkivbild.

Foto: Michel Euler/AP/TT

Politik2020-10-31 10:25

Vallokalerna i Elfenbenskusten har öppnat och på gatorna i miljonstaden Abidjan var det på lördagsmorgonen lugnt och till största del tomt – en kontrast till de ibland våldsamma scener som utspelat sig i landet sedan Ouattara meddelade att han kandiderar en tredje gång.

Kandidaturen innebär att han kringgår landets grundlag, som bara tillåter två mandatperioder på fem år vardera. Samtidigt har flera oppositionella kandidater nekats att ställa upp i valet på lördagen.

Ouattara själv säger att han egentligen inte vill ställa upp men att han gör det för landets bästa.

– Det här beslutet innebär en verklig uppoffring för mig, sade Ouattara när han tillkännagav sina intentioner i augusti.

Manar till civil olydnad

Sedan dess har flera människor fått sätta livet till i våldsamheter. Olika etniska grupper har drabbat samman med machetes och tänt eld på hus och affärer runt om i landet.

Den tidigare presidenten Henri Konan Bédié och Pascal Affi N’Guessan, två av de totalt fyra kandidaterna till presidentposten, manar till civil olydnad och aktiv bojkott av valet. Händelseutvecklingen ses som den största utmaningen hittills för den sköra stabiliteten i landet, som har rått sedan ett kort inbördeskrig kostade runt 3 000 människor livet efter det att Ouattara kom till makten 2010.

"Ingen bojkottar valet"

I Abobo, förort till Abidjan, där stödet för president Ouattara är stort, ringlade köerna långa under morgonen.

– Ingen bojkottar valet här, säger 57-årige väljaren Alidou Kanye.

Den sittande presidentens kampanj trycker på att Elfenbenskustens ekonomi har växt under Ouattaras tid vid makten – i augusti beskrev Världsbanken tillväxten som "en av de bäst presterande" söder om Sahara.

Samtidigt är fattigdomen och inkomstskillnaden stor och ekonomin har rammats hårt av coronapandemin. Enligt Världsbanken lever tio av landets 25 miljoner människor i fattigdom och två tredjedelar av ivorianska familjer har svårt att tillgodose de basala behoven.

Fakta: Skört lugn i våldshärjat Elfenbenskusten

Elfenbenskusten ligger på Västafrikas sydkust och har drygt 25 miljoner invånare. Huvudstaden heter Yamoussoukro på pappret, men den största staden Abidjan är landets verkliga centrum.

Elfenbenskusten blev självständigt från det franska kolonialstyret 1960. Den första presidenten, landsfadern Félix Houphouët-Boigny – "Papa Houphouët" – hade fortsatt starka band till Frankrike och ledde ett Elfenbenskusten med ett enpartisystem fram till sin död 1993.

Efter det kom starka etniska och sociala splittringar upp till ytan. Militären tog makten i en kupp 1999, ett par år senare utbröt ett första inbördeskrig och sedan har det skett flera våldsamma maktskiften. Landet brottas med stora klassklyftor, fattigdom, arbetslöshet, aids och ett raserat vårdsystem.

Alassane Ouattara, 78, har varit president sedan 2010. Han var premiärminister under Félix Houphouët-Boignys styre och har också varit vicechef för Internationella valutafonden. I det senaste valet, som bojkottades av delar av oppositionen, uppgavs han ha fått 84 procent av rösterna.

Motkandidaten Henri Konan Bédié, 86, blev president efter Félix Houphouët-Boignys död, i stark konkurrens med Alassane Ouattara. Det var han som avsattes i militärkuppen 1999.

En annan tidigare presidents skugga faller över valet. Laurent Gbagbo, 75, var president fram till valet 2010, då han vägrade erkänna sig besegrad av Alassane Outtara, som hade stöd från större delen av omvärlden. En våldsam konflikt följde där över 3 000 människor dödades och upp emot en miljon drevs på flykt.

Gbagbo tvingades bort och greps 2011, varpå han utlämnades för att ställas inför Internationella brottmålsdomstolen i nederländska Haag. Där friades han tidigare i år och nu befinner han sig i Belgien – förbjuden att återvända till eller ställa upp i val i Elfenbenskusten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!