Borgmästarkandidaten Abel Murrieta delade ut flygblad utanför ett varuhus i Ciudad Obregón i nordvästra Mexiko, mitt på ljusa dagen, när gärningsmännen gick till attack. Den 58-årige politikern sköts med flera skott och blev liggande på trottoaren, omgiven av chockade kampanjkamrater och anhängare.

Han kördes till sjukhus i ilfart men avled kort därpå.

Abel Murrieta hade tidigare varit statsåklagare i delstaten Sonora, och företrätt anhöriga till en mormonsk familj som massakrerats i ett uppmärksammat fall 2019 där en drogkartell pekats ut som ansvarig.

Mordet på Abel Murrieta skedde med bara några veckor kvar till valet. Tolv dagar senare, den 25 maj, sköts en annan borgmästarkandidat, Alma Rosa Barragán, ihjäl med flera skott – mitt framför åhörarna under ett kampanjtal i staden Moroleón i centrala Mexiko.

Bitter seger

Dottern Denisse Sánchez Barragan tog över moderns kandidatur och lyckades uppbåda tillräckligt med krafter för att säkra en bitter valvinst.

– Något firande blir det inte, säger hon till tidningen den mexikanska tidningen El Proceso.

Abel Murrieta och Alma Rosa Barragán är dessvärre bara några få exempel på det extrema våld som präglat valrörelsen på många håll i landet. Totalt har 91 politiker och kampanjarbetare mördats mellan den 7 september i fjol, då kampanjandet officiellt inleddes, och valdagen den 6 juni, enligt en sammanställning från säkerhetskonsultfirman Etellekt. 36 av de som mördats var kandidater eller aspirerande kandidater till någon av de poster som stod på spel i valet.

Utöver morden har Etellekt registrerat 910 fall av hot, skadegörelse, misshandel och andra former av ofredanden mot kampanjarbetare och politiker.

Det är en ökning jämfört med valrörelsen 2017-2018.

Mexiko har länge haft allvarliga problem med korruption och kartellrelaterade mord. Det grova våldet drabbar ofta civila. Förutom misshagliga politiker är även frispråkiga journalister en vanlig måltavla.

Självcensur

Det ständigt närvarande hotet om våld har skapat en tystnadskultur, säger Paulina Gutiérrez, som i år ställde upp som kandidat till det nationella parlamentet i ett av valdistrikten i delstaten Bajo California.

– Man får vara mycket försiktig med det man säger och lägger ut i sina kanaler, säger hon till TT från staden Mexicali, belägen invid gränsen mot USA.

Hon insisterar på att göra intervjun över videolänk, för att se vem hon pratar med.

– Man vet aldrig vad personer som kontaktar en kan ha för syfte.

39-åriga Paulina Gutiérrez har inte tidigare varit partipolitiskt aktiv, men har länge arbetat med bland annat familjerättsliga frågor. När hon nu tog steget att kandidera som politiker har hon lyft ett stärkt skydd för utsatta barn och våldsdrabbade kvinnor som sina hjärtefrågor.

– Jag har själv upplevt våld och diskriminering. Jag vill vara en röst för alla de som har liknande erfarenheter.

"Måste fatta mod"

De många morden på politiker kan delvis förklaras med en hårdnad konkurrens mellan kartellerna om kontroll över samhällets institutioner, enligt flera experter. Situationen skiljer sig dock rejält mellan olika delar av landet. Storstäderna kan ofta åtnjuta ett relativt lugn; värst är det på mindre orter dit den federala statens skyddande arm inte når.

Genom kontroll över den regionala politiken kan kartellerna få lokala myndigheter att se mellan fingrarna på, eller rentav delta i, deras brottsliga verksamhet.

– Det ger dem skydd från den lokala polisen, vilket ökar deras möjligheter att vinna dominans över illegala marknader såsom bränslestöld och droghandel, säger Carlos Rubio vid konsultfirman Integralia, till BBC Mundo.

Paulina Gutiérrez upplever att problemen med korruption, fattigdom och våld bara ökar i Mexiko.

– Alla vill se en förändring, man äcklas av det rådande systemet, säger hon.

– Visst är man rädd för att delta i den politiska processen, med så mycket våld runtomkring. Men vi måste fatta mod om vi ska kunna lämna över ett bättre Mexiko åt våra barn.