Venezuelas oljefack pressas av regimen

Venezuelas oljefack anklagar regeringen för förföljelse. Men president Nicolás Maduro har också allierade i de fackliga leden.

Venezuelanska oljearbetare vid raffinaderiet El Palito. Regeringen anklagas för att förfölja facken i sektorn. Arkivbild.

Venezuelanska oljearbetare vid raffinaderiet El Palito. Regeringen anklagas för att förfölja facken i sektorn. Arkivbild.

Foto: Ernesto Vargas/AP/TT

Politik2020-12-23 10:15

Medan den ekonomiska krisen fortsätter försöker Venezuelas president Nicolás Maduro stärka sitt grepp om makten ytterligare. Ett led i det är att tysta kritiska röster inom landets oljefack, säger Iván Freites, generalsekreterare för förbundet FUTPV.

– Tanken är att oskadliggöra fackföreningsrörelsen i oljesektorn med våld, säger Freites, som nyligen flytt till grannlandet Colombia.

– De hade kommit för att ta mig annars.

Gripna fackledare

Under de senaste månaderna har flera fackledare gripits anklagade för terrorism, spionage och uppvigling. Bland annat frihetsberövades oljefackets Guillermo Zarraga efter en explosion på raffinaderiet Paraguana i november. Regeringen stämplade explosionen som en "terroristattack" medan facket menade att det rörde sig om en olycka.

Merparten av FUTPV:s knappt 70 000 medlemmarna arbetar inom statliga oljebolaget PDVSA. Innan industrins kollaps, som Maduroregeringen skyller på amerikanska sanktioner, stod PDVSA för 90 procent av statens intäkter. I dag producerar företaget bara en bråkdel av sin tidigare kapacitet.

Oljan betydelsefull

Enligt Freites har läget förvärrats för landets samtliga fackföreningar, men regeringen är extra angelägen om att kontrollera just oljefacken.

– Vi i oljefacken är de som utsätts för flest attacker på grund av oljans betydelse. Den är deras maktbas och de kommer inte låta arbetarna resa sig, säger han.

Olika fraktioner strider om inflytande över FUTPV och flera är kritiska mot såväl Maduro som oppositionsledaren Juan Guaidó. Oljefackets nuvarande ordförande Wills Rangel är dock en Madurolojalist, som nyligen utsågs till parlamentsledamot i valet den 6 december. Ett val som bojkottades av den politiska oppositionen.

Krisens Venezuela

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till interrimspresident med hänvisning till att Maduro inte längre kan betraktas som landets legitime ledare.

Guaidó erkändes omgående av USA. Inom några veckor hade över 50 länder, däribland Sverige, erkänt honom.

Venezuela har en av världens största oljereserver. Intäkterna finansierade länge välfärdssatsningar men oljeprisets kollaps, i kombination med korruption och ekonomisk vanskötsel, ledde till hyperinflation och akut ekonomisk kris.

Minst fem miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, har flytt landet.

Källor: UI/Landguiden, UNHCR

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!