Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppmanade på onsdagen FN:s generalsekreterare António Guterres att sammankalla den så kallade internationella kvartetten – USA, EU, FN och Ryssland – i syfte att få till stånd medling mellan parterna i konflikten.
Guterres svarade att han är "fullständigt redo" att inleda arbetet med att få ihop en dialog mellan palestinier och israeler under kvartettens förhandlingsparaply, skriver nyhetsbyrån Reuters.
Det som började som oroligheter i östra Jerusalem har på några veckor trappats upp till en militär våldsspiral. Hundratals raketer har avfyrats från Gazaremsan, vilket besvarats med israeliska flygangrepp.
"Fördömanden räcker inte"
Liv har skördats på båda sidor, majoriteten på den palestinska. Flera av dödsoffren var barn.
– Det är en sådan tragik att se det här förloppet sätta i gång igen, säger Bitte Hammargren, som är associerad senior medarbetare vid Utrikespolitiska institutet.
Hon har efterlyst handling i konflikten i stället för ord och varnat för att en passiv omvärld ökar risken för krig.
– Det kommer fördömanden från världssamfundet, men det räcker inte.
I flera städer, både i Israel och på Västbanken, har våldsamma oroligheter brutit ut. Undantagstillstånd har utlysts i staden Lod, där bland annat en synagoga bränts ned, rapporterar Reuters.
Oroligheter har även rapporterats från Jaffa, Akko och Haifa, liksom i palestinska Nasaret.
USA:s utrikesminister Antony Blinken meddelade på onsdagen att han skickat det särskilda sändebudet Hady Amr till regionen. Amr ska träffa både palestinska och israeliska företrädare.
– Han kommer å mina och president (Joe) Bidens vägnar uppmana till en nedtrappning av våldet, sade Blinken enligt nyhetsbyrån AFP.
Bidrar militärt
Med stora summor i militärt bidrag till Israel är USA den utländska makt som har störst möjligheter att påverka situationen, men Joe Bidens regering har hittills förhållit sig relativt passiv inför konflikten, enligt Hammargren
– Biden måste bli tydligare, säger hon och tillägger.
– En amerikansk president kan till exempel tvinga fram eftergifter genom att villkora bistånd, något Biden har avvisat.
Antony Blinken sade på onsdagen att en extra börda ligger på Israel när det gäller att få situationen under kontroll och uppmanade landet att "göra allt som ligger i dess makt för att undvika civila dödsoffer". Blinken har tidigare uttryckt att Hamas raketbeskjutning "måste upphöra omedelbart" och att båda sidor måste se till att konflikten trappas ned.
Politisk osäkerhet
Oroligheterna i Israel och de palestinska territorierna sammanfaller med stor politisk osäkerhet i regionen. Någon ny regering har fortfarande inte kunnat bildas i Israel efter valet tidigare i år. Premiärminister Benjamin Netanyahu har återigen misslyckats med att samla majoritet för sin konstellation. Bollen ligger nu hos en brokig skara motståndare, som också behöver få med sig ett arabiskt parti.
– Netanyahu gynnas av det här läget, en temporär upptrappning minskar chanserna för oppositionen mot honom att bilda regering och då kan det bli nyval igen, säger Bitte Hammargren.
Även terrorstämplade islamistiska Hamas, som styr i Gazaremsan, kan utifrån sina egna kalkyler gynnas av ett aggressivt agerande för att positionera sig på den palestinska politiska arenan.
– I och med att Mahmud Abbas (palestinsk president på Västbanken) ställt in de planerade valen, som redan varit uppskjutna så länge, har Hamas militans ökat, säger Hammargren.