Blott några sekunder efter att Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen meddelat att partiets folketingsgrupp sagt ja till att ställa partikollegan Inger Støjberg inför riksrätt tar hon själv plats inför samma intervjumikrofoner.

– Jag är besviken över att det är min egen partiledare som bjuder in resten av folketinget att resa ett riksrättsåtal mot mig, säger Inger Støjberg.

Hon fortsätter:

– Det är den största misstroendeförklaring man kan ge mot en kollega i folketinget.

"Skydda flickorna"

Det var i egenskap av invandrings- och integrationsminister som Støjberg i februari 2016 gav en olaglig instruktion om att skilja asylsökande par åt där ena parten var minderårig. En utredande kommission har kommit fram till att även om det inte finns några bevis på att Støjberg gav en direkt instruktion om att bryta lagen har hon varnats för att åtgärden var olaglig. Det är även bevisat att hon vilselett folketinget i frågan.

Hon säger nu att "fel har begåtts" i frågan, men anser fortfarande att hon agerade rätt.

– Jag har kämpat för att skydda de här flickorna. När jag blickar bakåt i tiden fanns det ett stort tryck för att undvika barnbrudar i danska flyktingboenden, säger Støjberg.

Redan innan Venstres ja fanns det en majoritet i folketinget för en riksrättsprocess. Detta sedan regeringspartiet Socialdemokratiet tidigare under torsdagen meddelat att man ställer sig bakom ett åtal.

Ett ja som kan öppna för att nuvarande S-regering ställs inför riksrätt i framtiden, detta för höstens olagliga beslut om att massavliva landets minkar sedan en muterad variant av coronaviruset spridits i besättningarna.

– Om socialdemokraterna säger ja till riksrätt mot Støjberg blir det svårt för dem att säga nej till riksrätt om minkfrågan, sade Kasper Møller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, häromdagen till TT.

Tidigare riksrättsåtal

Det är blott den sjätte gången i historien som en dansk minister ställs inför riksrätt och första gången sedan 1993. Då gällde det den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative, och han dömdes två år senare till fyra månaders villkorligt fängelse för att olagligt ha stoppat familjeåterföreningarna av tamilska flyktingar från Sri Lanka.

– Graden av allvar är mindre än tamilfrågan, men folketingets advokater värderar att det ligger inom ramen för ett riksrättsåtal, säger Jeppe Bruus, rättsordförande för Socialdemokratiet.

Venstres folketingsgrupp var inte enig i sitt beslut. Nio ledamöter – däribland Støjberg själv – av 41 röstade emot. Hon överväger nu om hon har någon framtid i partiet. Redan i mellandagarna kände hon sig tvingad att lämna posten som vice ordförande för partiet. Detta sedan hon tappat förtroendet hos Ellemann-Jensen, som anser att Støjberg vid upprepade tillfällen gått emot partiets linje i flera frågor.

"Ingen annan väg"

Nu kände Venstreledaren att man inte kunde gå emot en av partiets politiska hjärtefrågor.

– Jag kan inte leva med anklagelser om att Venstre inte bryr sig om lag och rätt. När sådana här anklagelser blir resta så måste de avhandlas och det fanns ingen annan väg än ett riksrättsåtal, säger Jakob Ellemann-Jensen.

Juridikprofessorn Frederik Waage bedömer att mycket talar för en fällande dom, men framhåller att mycket kan hända på vägen.

– Det kommer att komma nya vittnesförhör och nya bevis kommer att läggas fram. Därför är det för tidigt att slå fast att hon kommer att bli dömd, säger Waage, som är verksam vid Syddansk universitet, till Ritzau.

Riksrätten kommer att påbörja sitt arbete först efter att utredningskommissionen kommit med sitt andra och sista delbetänkande om hanteringen av frågan, rapporterar Politiken. Den rapporten ska presenteras någon gång under våren.