Tchads ledare död – sonen tar över makten

Ett halvt dygn efter det att Tchads långvarige ledare Idriss Déby korades till valsegrare meddelas att han är död. Presidenten uppges ha dött i samband med strider mot rebeller vid frontlinjen och nu tar hans son över makten.

Tchads president Idriss Déby har dödats.

Tchads president Idriss Déby har dödats.

Foto: Ludovic Marin/AP/TT

Religion och tro2021-04-20 19:57

68-årige Idriss Déby har styrt Tchad med järnhand de senaste tre årtiondena och det rådde inget tvivel om att han skulle ta hem ännu en seger i det omstridda valet den 11 april. Och i sent måndags meddelade myndigheterna att Déby kunde fortsätta som president sedan han fått närmare 80 procent av rösterna.

Mindre än ett halv dygn senare nåddes Tchadborna av ett långt mer chockerande besked. Den tidigare befälhavaren Déby uppges ha dött i samband med att han gett sig av till frontlinjen för att delta i striderna mot rebeller i de norra delarna av landet.

Frankrike, som styrde landet under kolonialt styre fram till 1960, hyllar Déby i ett uttalande från Élyséepalatset i Paris. Enligt uttalandet var Déby en "modig vän" till Frankrike och en "stor soldat" som arbetade outtröttligt för säkerheten i sitt land, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Oklara omständigheter

Déby dog "på slagfältet", enligt ett uttalande som arméns talesperson Azem Bermandoa Agouna läste upp i statlig tv. Några närmare detaljer gavs dock inte om omständigheterna kring presidentens frånfälle.

– Han skadades under striderna och dog när han var tillbaka i (huvudstaden) N'Djamena, sade Bermendao enligt nyhetsbyrån Reuters, som även har pratat med en europeisk diplomat som säger att Déby har dödats.

Det var inte ovanligt att presidenten iklädd kamouflage anslöt sig till soldater i strid.

Regeringen och parlamentet upplöses nu och ett militärråd lett av 37-årige Mahamat Idriss Déby Itno kommer tillfälligt att ta över makten, uppger armén. Han är son till den döde presidenten, tillika fyrstjärnig general.

Armén lovar demokratiska val efter en 18 månader lång övergångsperiod och meddelar samtidigt att utegångsförbud införs och att gränserna kommer att stängas.

Lovade stabilitet

I sin valkampanj lovade Déby att verka för fred och stabilitet i regionen – men hans löften överskuggades av oroligheterna i norra Tchad.

Samma dag som presidentvalet hölls tog sig den regimfientliga rebellgruppen FACT över gränsen i provinsen Tibesti från sin bas i grannlandet Libyen.

I måndags hävdade dock Tchads militär en "storslagen seger" i sin kamp mot upprorsmännen och lugnet påstods vara återställt. 300 rebeller uppgavs ha dödats under åtta dagar av strider, därtill ska fem tchadiska soldater ha dödats.

Beskedet från FACT på tisdagen löd att deras offensiv skulle fortsätta – men först efter att Idriss Débys begravning ägt rum.

Tog makten i kupp

Déby tog makten i en kupp 1990 och har konsekvent vunnit varje val därefter. Han var på väg att bli en av de världsledare som suttit längst vid makten eftersom valsegern skulle ha inneburit en sjätte mandatperiod.

Såväl oppositionen som fria medier har haft svårt att verka i Tchad under Débys styre, som har präglats av brist på demokrati. Många regimkritiker manade till bojkott av det senaste presidentvalet, då fredliga demonstrationer upplöstes med våld och oppositionella utsattes för räder.

Idriss Débys begravning kommer att äga rum på fredag och statsöverhuvuden från "vänligt sinnade länder" ska närvara vid ceremonin i huvudstaden N'Djamena. Därefter förs Déby till sista vilan i sin hemregion i landets östra del, enligt ett uttalande från presidentkansliet.

Fakta: Brist på demokrati

Idriss Déby var befälhavare över armén när han tog makten i en militärkupp 1990. Sedan dess har Tchad styrts av Déby och hans närmaste krets inom partiet Patriotiska räddningsrörelsen (MPS).

Regimen håller såväl opposition som fria medier i schack. Förutom bristen på demokrati plågas Tchad av djup fattigdom, etniska motsättningar samt attacker från islamistgruppen Boko Haram och andra terrorgrupper. I delar av landet råder allmän laglöshet.

Inför presidentvalet den 11 april gjorde den splittrade oppositionen ett misslyckat försök att gå samman för att utmana Déby.

Valrörelsen präglades av polistillslag mot oppositionella. Alla regeringskritiska demonstrationer förbjöds inför valet och de som ändå hölls skingrades snabbt av militär och polis. En rad kandidater hoppade av med hänvisning till det våld som polis och militär riktade mot dem.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!