Enligt fransk polis ska en av de döda i torsdagens attack i Nice vara en kvinna som har fått halsen helt eller delvis avskuren.

– Det sker inom ramarna av en kontext där konfrontationen bara har trappats upp, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Kontexten är ett Frankrike som har en väldigt stark sekulär policy, vilket orsakar spänningar inom landet. Det handlar bland annat om huruvida man får klä sig i burka – och det görs inga kompromisser, säger Ranstorp.

– Ovanpå det har du en karikatyrkris i fransk tappning. Den är inte ny, men den kan utlösa extrema våldsamheter.

Karikatyrteckning av Erdogan

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har hotat med juridiska och diplomatiska åtgärder mot Frankrike och satirtidningen Charlie Hebdo efter det att tidningen i slutet av oktober publicerade en karikatyrteckning föreställande Erdogan.

Torsdagens knivattack är den andra av liknande slag på bara några veckor. Den 16 oktober mördades läraren Samuel Paty och fick halsen avskuren. Dådet skedde kort efter det att Paty visat Muhammedkarikatyrer under en lektion om yttrandefrihet.

– Två halsskärningar på kort tid, det skapar en radikalisering och polarisering i samhället. Syftet är att skapa reaktioner och skapa krig mellan olika grupper i samhället, säger Ranstorp.

I juli 2016 tog två män, som svurit trohet till IS, flera personer gisslan i en kyrka i norra Frankrike. Innan angriparna sköts ihjäl av en elitstyrka skar de halsen av prästen Jacques Hamel.

– Det finns ett symbolvärde för jihadister att halshugga sina offer, säger terrorforskaren Hans Brun.

Kan inte backa

Upptrappningen i konflikten i Frankrike är en ideologisk konfrontation som västvärlden inte kan backa ifrån, menar Hans Brun.

– Det som utmanas är vår yttrandefrihet och vår religionsfrihet och där kan vi tyvärr inte vika ner oss, säger han och tillägger att han tycker att det president Emmanuel Macron sagt och gjort är rätt och riktigt.

– Han har försökt skydda och markera vikten av att behålla grundvärdena i den franska demokratin: yttrandefrihet, åsiktsfrihet och religionsfrihet.

Brun anser att om det finns ett politisk ansvar, så ligger det hos politiker som Erdogan som medvetet väljer att spä på konflikten istället för att lugna den.

Stormens öga

– Politiker som Erdogan utnyttjar sådana här saker för att dölja politiska problem på hemmaplan. Ekonomin i Turkiet är väldigt dålig, till exempel, och nu kan Erdogan flytta fokus från den turkiska ekonomin genom att sitta och piska upp stämningen mot Frankrike.

Att Frankrike drabbats av flera attacker på senaste tiden beror på att landet utgör stormens öga när det gäller konfrontationen mellan det sekulära samhället och den islamistiska separatismen, enligt Magnus Ranstorp. Han tror inte konflikten kommer att trappas ned.

– Den kommer inte att vända. Vi kan säkerligen komma att se fler sådana här attacker i Frankrike, säger han.

Inga höjningar i Sverige

I Sverige förblir terrorhotbedömningarna oförändrade efter dådet i Nice, enligt Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen.

— Det görs hela tiden säkerhetsbedömningar utifrån underlag. Säkerhetspolisen följer händelseutvecklingen i Nice, precis som vi följer attentat i andra länder för att bedöma om det skulle påverka Sverige på något sätt, säger Karl Melin.

Han understryker att bedömningen av terrorhotnivån är samlade bedömningar av fler olika händelser samt att det är långsiktiga bedömningar.

— Säkerhetspolisen samarbetar med många olika myndigheter och andra säkerhetspoliser över landsgränserna, säger Karl Melin.

Sedan hösten 2010, med undantag för november 2015 till mars 2016 då terrorhotnivån låg på hög nivå, har nivån i Sverige varit tre på en femgradig skala. Det motsvarar en förhöjd nivå av terrorhot. Det innebär att det “skulle kunna ske” liknande attentat i Sverige som det gjorde i Frankrike idag, enligt Karl Melin.