Det blev en lyckad uppskjutning av det nya rymdteleskopet James Webb. Superteleskopet lättade från jorden från den europeiska rymdbasen i Kourou i Franska Guyana strax före klockan 13.30 på juldagen, svensk tid.

Webbteleskopet skulle först ha skjutits upp den 18 december, men uppskjutningen har försenats flera gånger på grund av olika omständigheter. James Webb, namngiven efter en tidigare chef på Nasa, ska ersätta rymdteleskopet Hubble men kommer till skillnad från sin föregångare inte ligga i omloppsbana runt jorden – utan solen. Det nya teleskopet ska parkeras i omloppsbana 1,5 miljoner kilometer från jorden.

Högre upplösning

James Webb kommer att kunna mäkta med observationer i en mycket större del av det infraröda ljusspektrumet, jämfört med föregångaren Hubble. Upplösningen blir högre och därmed kan forskarna se fram mot ny information om de första stjärnorna och galaxerna.

Projektet med James Webb inleddes på 1990-talet och initialt hoppades man få iväg rymdteleskopet redan 2007, men det försenades år efter år.

Göteborgsföretag

Ett av teleskopets mest komplexa komponenter är Miri (mid-infrared instrument), delvis utvecklad av forskare vid Stockholms universitet, Chalmers och företaget Spectrogon. Miri är en kombinerad kamera och spektograf som observerar infraröd strålning på längre våglängder än andra instrument på Webb.

Ombord finns också ett antennsystem utvecklat och tillverkat av Göteborgsföretaget Ruag Space för överföring av data till jorden.