Starship sträcker sig 120 meter upp i luften – motsvarande ett hus med 30–40 våningar. Hittills har rymdskeppet bara provats med kortare "skutt" från basen i sydöstra Texas.
Fortsatt testande pågår intensivt, vilket ska kunna leda till klartecken från USA:s luftfartsmyndighet FAA kring årsskiftet för en riktig uppskjutning till omloppsbana, enligt Elon Musk, vd på företaget Space X.
– Förhoppningsvis kan vi köra i januari, säger han under ett höstmöte med USA:s vetenskapsakademiers Space Studies Board (SSB).
Har råd
Starship har redan drabbats av en rad spektakulära explosioner och bränder under utvecklingen, men det hör till, tycker Musk.
– Det är väldigt mycket risker i denna första uppskjutning. Så jag tänker inte påstå att den sannolikt lyckas, men tror att den kommer att innebära stora framsteg.
Någon regelrätt last räknar Space X inte med att kunna frakta med Starship förrän 2023. Sedan finns kontrakt med USA:s rymdstyrelse Nasa om att använda skeppet i Artemisprogrammet, där tanken är att tidigast 2025 åter flyga människor till månen.
Enligt Musk har Space X självt bekostat 90 procent av utvecklingskostnaderna för Starship, kontrakten med Nasa står för återstoden. Han klassas som världens rikaste man efter jättelika börsuppgångar för hans andra stora bolag, Tesla. Så är det någon som har råd kanske det är han.
Kritik för rymdäventyr
Å andra sidan siktar Musk bokstavligen mot stjärnorna. På SSB-mötet förklarar han att om det går att producera bränsle till Starship på månen och sedan Mars ligger hela solsystemet öppet för mänskliga expeditioner.
– För att livet ska kunna bli multiplanetärt kommer vi att behöva sisådär 1 000 skepp.
Med många skepp, och bränsleproduktion inte bara på jorden, ska Starship-systemet "vara kapabelt att transportera nästan hur stor massa du vill till vilken fast yta som helst i solsystemet".
Musk har kritiserats för sin entusiasm för spektakulära rymdäventyr. Men han beskriver det som en nödvändig försäkring att människan har närvaro någon annanstans, om eller när civilisationen på jorden hotas.
– På lång sikt är detta avgörande för att medvetandets ljus ska bevaras, säger han.