Nytt rymdteleskop ska finna första galaxerna

Rymdteleskopet Hubble blev en succé. Efterträdaren James Webb som nu skjuts upp är långt mer skarpsynt. Forskarna – med svenskar i viktiga roller – hoppas finna de första galaxerna och öka kunskapen om universums tidiga utveckling.

Rymdteleskopet James Webbs stora spegel monteras hos USA:s rymdstyrelse Nasa. Arkivbild.

Rymdteleskopet James Webbs stora spegel monteras hos USA:s rymdstyrelse Nasa. Arkivbild.

Foto: Desiree Stover/NASA/AP/TT

Rymden2021-12-24 13:40

Efter åratal av förseningar är det dags att skicka upp det nya rymdteleskopet. Det sker från den europeiska rymdbasen i Kourou i Franska Guyana.

James Webb ska bygga vidare på den bildskatt som Hubble levererat i drygt 30 år. Fast det blir på en helt annan nivå – och de vetenskapliga målen är därefter.

Webb kommer att kunna mäkta med observationer i en mycket större del av det infraröda ljusspektrumet jämfört med Hubble. Upplösningen blir högre och därmed kan forskarna se fram mot ny information om de första stjärnorna och galaxerna.

Det handlar om en tillbakablick genom årmiljarderna, till universums tidiga delar, och att försöka förstå hur galaxer utvecklas, hur stjärnor föds och dör samt hur planetsystem uppstår, inte minst vad gäller mer eller mindre jordlika så kallade exoplaneter.

Ny epok väntas

Ett av teleskopets mest komplexa komponenter är Miri (mid-infrared instrument), delvis utvecklad av forskare vid Stockholms universitet, Chalmers och företaget Spectrogon. Miri är en kombinerad kamera och spektograf som observerar infraröd strålning på längre våglängder än andra instrument på Webb.

– Jag tror att vi med James Webb-teleskopet kan upptäcka något banbrytande, något som vi inte alls har kunnat förutse. Så var det med Hubble. Flera av de stora upptäckterna blev något helt annat än vi trodde. Därför är det nog en ganska bra gissning att samma sak kommer hända med Webb, säger Göran Östlin, professor i astronomi vid Stockholms universitet, till Rymdstyrelsen.

Ombord finns också ett antennsystem utvecklat och tillverkat av Ruag Space i Göteborg för överföring av data till jorden.

Ingen andra chans

Det nya superteleskopet parkeras i omloppsbana 1,5 miljoner kilometer bort från jorden. Omloppsbanan sker runt solen, och inte runt jorden som sin föregångare. Efter tester beräknas det vara i drift efter ett halvår.

Arbetsförhållandena blir kärva. Teleskopets sida vänd mot solen får 80 plusgrader och skuggsidan 233 minusgrader. På baksidan finns ett parasoll, stort som en tennisplan, med fem lager aluminiumtäckt kaptan som ska reflektera bort infrarött ljus från solen, jorden och månen och leda bort solvärmen.

Allt måste fungera från start. Till skillnad från Hubble finns ingen möjlighet att sända astronauter till Webb för reparation och underhåll.

Bränslet som krävs för att hålla Webb stabilt på plats begränsar livslängden. Kanske får forskningen tio år. Bäst utväxling tros de fem första åren ge.

Rättad: I en tidigare version angavs ett felaktigt avstånd mellan jorden och solen i faktarutan och en felaktig jämförelse mellan Webbs och Hubbles lägen i texten.

Fakta: Rymdteleskopet James Webb

Huvudspegeln mäter 6,5 meter i diameter (Hubble 2,4 meter) och har en fokallängd (brännvidd) på 131,4 meter. Sammanlagd exponeringsyta 25,4 kvadratmeter. Väger 6,5 ton.

Ger en oerhört detaljrik upplösning, och kan observera objekt motsvarande storleken av ett mynt på fyra mils avstånd.

Ska cirkulera runt solen 1,5 miljoner kilometer från jorden. Det motsvarar omkring fyra gånger avståndet till månen eller en hundradel av avståndet mellan solen och jorden.

Når sin omloppsbana 30 dagar efter uppskjutning. Håller samma hastighet som jorden och har alltid den mellan sig och solen.

På väg till omloppsbanan vecklas det ihopfällda teleskopet ut i 178 steg. Alla måste gå felfritt för att nå full funktion: möjlighet till korrigering i efterhand gives icke.

Planerad livslängd fem–tio år eller mer.

Fått sin namn efter James E Webb, chef för USA:s rymdstyrelse Nasa 1961–1968, den epok när Apolloprogrammet byggdes upp.

Källa: Rymdstyrelsen


Fakta: Superstabilt öga

Spegeln på James Webb-teleskopet är tillverkad av 18 guldpläterade hexagoner (sexhörningar). Tillsammans bildar de en 25 kvadratmeter stor spegelyta. Varje hexagon är tillverkad av det sällsynta och mycket dyra grundämnet beryllium, som är väldigt okänsligt för temperaturskillnader. När spegeln testats i förhållanden som liknar de som James Webb-teleskopet kommer att utsättas för, har den varit extremt stabil. Formen har förändrats mindre än storleken av en tiotusendels mänskligt hårstrå.

Källor: Rymdstyrelsen,Nasa

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!