Artemis-projektet är tänkt att etablera en mer permanent mänsklig närvaro på månen. Men hittills har den första testraketen inte ens kunnat lämna jordytan.

Den senaste nagelbitaren kom i förra veckan, då orkanen Nicole hotade raketrampen på Cape Canaveral i Florida. Men USA:s rymdstyrelse Nasa hade is i magen: Artemis 1 fick stå kvar utomhus och klarade sig utan skador.

Startförsök misslyckades

Att rulla tillbaka raketen in i hangaren är ett stort och dyrt arbete, vilket hade inneburit ytterligare förseningar. En sådan uppstod i september, då orkanen Ian tvingade Nasa att flytta raketen inomhus.

Redan innan dess hade raketsystemet, som kallas SLS (Space Launch System), stora problem – vilket innebar att två startförsök misslyckades.

Bränslet består bland annat av flytande väte, som måste hållas superkallt och är väldigt känsligt för läckage. Nasa har fått kritik för att hålla fast vid detta bränsle, som av en del bedömare beskrivs som en kvarleva från 1960- och 1970-talens rymdraketsprogram. Men det är samtidigt en del av förklaringen till att man inte vill byta, eftersom USA:s rymdindustri har mycket kompetens baserad på den tekniken.

Inte bemannad

Vätemolekylen är den minsta som finns, så det är extra svårt att göra behållare och ledningar säkra. Kopplingarna till raketen får å andra sidan inte vara för rejäla, eftersom när en rymdraket lyfter ska bränsleledningarna från rampen lossna. Nasa har brottats mycket med hur tanksystemet fungerar i det avgörande ögonblick då raketen lyfter från jorden.

Har de lyckats så kan Artemis 1 äntligen komma i väg på onsdagsmorgonen svensk tid.

Denna första testtur är inte bemannad, och ska inte heller landa på månen. Vid senare resor är det tänkt att Artemis-raketerna ska föra material till en ny bas på vår närmaste himlakropp. Månbasen är tänkt att i förlängningen kunna bli ett avstamp för expeditioner till Mars.