Bland svenskarna ställer sig 66 procent positiva till att stoppa handelsutbytet med Putin-regimen, enligt en ny opinionsundersökning gjord av organisationen Alliance of Democracies. Siffran går i linje med hur det ser ut i Europa som helhet, totalt anser 55 procent av de tillfrågade på kontinenten att de ekonomiska förtöjningarna till Ryssland bör lossas.
Undersökningen gjordes efter storinvasionen av Ukraina i vintras, och visar även att 70 procent av européerna har en negativ syn på den stora grannen i öster.
"Större handlingsutrymme"
Tittar man på andra håll blir dock bilden en annan. I länder som Kina, Vietnam, Indonesien, Indien, Egypten och Algeriet är en majoritet positivt inställda till Ryssland och vill även se ett fortsatt handelsutbyte.
Samma sak gäller för vissa latinamerikanska nationer som Mexiko och Peru.
– - Det innebär att man inte kan förvänta sig någon stark opinion som går emot vad regeringarna gör. På det viset kan makthavarna få större handlingsutrymme att göra det de själva anser är viktigast, säger Peter Wallensteen, seniorprofessor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Delad världsbild
Han lyfter fram att detta förstärker bilden av att det faktiska motståndet mot kriget via exempelvis sanktionspaket är något som i första hand är koncentrerat till Europa och Nordamerika.
Bakom stödet till fortsatt handel finns vissa gemensamma nämnare, enligt Wallensteen. Det handlar dels om realpolitiska aspekter, som att en del av länderna likt Ryssland befinner sig i territoriella konflikter.
– Sedan är man förstås beroende av leveranser från Ryssland och Kina på olika sätt, och då vill staterna inte stöta sig med dem. Ibland kan det också handla om att man delar en världsbild där man anser att Nato och västvärlden har blivit för övermäktiga. Det finns flera komponenter i det här.
Svårfunnen enighet
Sammantaget ger undersökningen vid handen att det även fortsättningsvis lär bli svårt att hitta en bredare enighet om att vidta åtgärder mot Ryssland som inkluderar länder som i dagsläget valt att inte agera tillsammans med USA och EU, säger Peter Wallensteen.
– Allting beror ju förstås på vad som händer, skulle exempelvis kärnvapen komma i användning skulle bilden förändras dramatiskt. Men som det ser ut i dagsläget är det svårt att se en utvidgad internationell uppställning kring sanktionerna mot Ryssland, det är något man kan utläsa av den här statistiken.