Expert: Putins historieskrivning idiotisk

Vladimir Putins historieskrivning är en lögn och hans budskap framstår som alldeles vansinnigt, bedömer den erfarne Rysslandskännaren Kristian Gerner.
–Det finns bara en historisk jämförelse och den är brutal, säger han.

Rysslands president Vladimir Putin ledde ett möte med säkerhetsrådet i Kreml på måndagen.

Rysslands president Vladimir Putin ledde ett möte med säkerhetsrådet i Kreml på måndagen.

Foto: Sputnik (Pool)/AP/TT

Ryssland2022-02-23 04:30

Den ryske presidentens 65 minuter långa, eldfängda och tv-sända tal om Ukrainakrisen förbluffade Gerner, som är professor emeritus i historia vid Lunds universitet och har skrivit flera böcker om Ryssland och Sovjetunionen.

– Det var helt otroligt. För det första säger han rent ut att Ukraina inte existerar. För det andra att han då måste beskydda ryssar i Donbassområdet, säger han till TT, och utvecklar vad han ser som den enda historiska jämförelsen:

– Det är Adolf Hitler som gjorde sitt "Anschluss" med Österrike och sedan gick vidare med Sudetlandet.

Passivt medhåll

Putin konfererade med sitt så kallade säkerhetsråd innan han gav de självutropade separatistrepublikerna i Ukraina ryska erkännanden. I det tv-sända arrangemanget framstod det snarast som att han dompterade rådets stillatigande medlemmar, enligt Kristian Gerner.

– Det finns en föreställning om att direktsändningar i tv ska skapa någon sorts legitimitet och förtroende. Man uppfattar det ju bara som ett bisarrt skådespel, säger han.

– Säkerhetsrådet är en samling nickedockor. Och det är också ganska ohyggligt och plötsligt mycket likt Hitlers Tyskland, vilket är den värsta förolämpning man kan ge. Det framstår som en sorts desperation, där man omger sig med folk som inte törs säga emot.

"Idiotiskt resonemang"

Den rådande situationen får den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968 att framstå som "en västanfläkt", tycker Kristian Gerner.

Han underkänner vidare Putins påståenden om att Ukraina som stat skulle vara ett sentida påfund, något som Lenin uppfann. Enligt samma logik existerar inte heller Tjeckien, Finland eller Belarus, poängterar han.

– Om man skulle vända på hela detta idiotiska resonemang så är det Ukraina som är den äldsta ryska staten och Ryssland som är en senare produkt, säger den svenske historikern, med hänvisning till de så kallade rusernas medeltida Kievrike som hade sin huvudstad i just Kiev.

Bröd eller skådespel

Rysslands ekonomi och ryska medborgare blir lidande av Vladimir Putins agerande, bedömer Kristian Gerner. Det betyder dock inte att skeendena rubbar den ryske presidentens starkt befästa maktposition.

– Men jag vill påpeka att det i det offentliga Ryssland nu finns avvikande röster som talar om stagnation, ett ord som man använde under Brezjnev (Leonid, sovjetledare 1964–82), om ett samhälle som står stilla, säger han.

Historiskt har det inte funnits så stora motsättningar mellan ukrainare och ryssar i de berörda områdena – "innan Putin ställde till det", säger Kristian Gerner. Med anledning av detta vill han beskriva den ryske presidenten som en förbrytare av historiska mått.

– Det är klassiskt för den här typen av härskare: Antingen ger man folket bröd, eller så ger man det skådespel och nationalism. Han har misslyckats med det förra och satsar på det senare.

Bakgrund: Ukrainas historia och relation till Ryssland

Ukraina, Ryssland och Belarus hävdar alla historiska rötter i Kievrus, ett medeltida rike som existerade mellan 800- och 1200-talet och som hade sin huvudstad i Kiev.

Efter Kievrikets fall var det område som i dag är Ukraina helt eller delvis under bland annat mongoliskt, polskt, litauiskt, österrikiskt och ryskt styre i omgångar.

Kosackerna, bönder som kämpade mot det polska styret, tog över stora delar av Ukraina under 1600-talet. De allierade sig med Ryssland vilket utlöste ett krig mellan Moskva och Polen. Det slutade med att Ukraina delades mellan Polen och Ryssland.

Även Sverige gav sig in på Ukrainas sida under kung Karl XII, men besegrades i Poltava 1709. Ryssland stärkte greppet om Ukraina och expanderade åt väst och syd.

Försök att utmana makten gjordes men misslyckades. Ett inbördeskrig bröt ut 1918 sedan Kiev förklarat sig självständigt och slutade med att Ukraina åter delades upp mellan Polen och främst Ryssland 1921.

Året därpå grundades Sovjetunionen. Under Sovjetledaren Josef Stalins hårdföra styre dog flera miljoner människor i Ukraina av främst svält, men även förföljelse och utrensning.

På 1980-talet växte motståndet sig starkare och en nationalistisk opposition fick fäste, främst i väst. Den 24 augusti 1991 förklarade sig Ukraina självständigt från Sovjetunionen, som upplöstes i december samma år.

Relationerna till Ryssland är fortsatt komplicerade och landet har slitits mellan att närma sig väst eller Ryssland.

Konflikten sattes på sin spets 2014 då kraftiga demonstrationer, med centrum på Självständighetstorget i Kiev, kallat Majdan, bröt ut mot den sittande Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Under några dygn dödades över 100 personer i protesterna.

Janukovytj flydde landet och Ukraina närmade sig EU under nyvalde presidenten Petro Porosjenko. Maktskiftet stärkte slitningarna mellan ukrainsk- och rysktalande i landet.

Missnöjet på ryskdominerade Krim i syd utnyttjades av Rysslands regering som 2014 olagligen annekterade halvön och på ett liknande sätt gick in i Donbassområdet i öst där landet i praktiken fortfarande kontrollerar delar av regionerna Donetsk och Luhansk. Det är dessa två områden Putin nu har erkänt som självständiga.

I kriget som fortfarande pågår har omkring 15 000 människor dött.

Källa: UI/Landguiden


Fakta: Sudetkrisen

Efter att ha låtit ansluta Österrike till Nazityskland blickade Adolf Hitler 1938 mot Tjeckoslovakien och särskilt det tjeckiska Sudetlandet, som hade en stor tyskspråkig befolkning. I agitatoriska tal krävde Hitler att sudettyskarna skulle få förenas med Tyskland.

Under hot om krig träffade ledarna för Storbritannien, Frankrike och Italien Hitler i München, i september 1938. Där ingick de den så kallade Münchenöverenskommelsen, som innebar att Tjeckoslovakien skulle överlämna Sudetlandet till Tyskland, med tanken att det skulle förhindra ett storkrig.

Hitler bröt dock sina löften, intog hela Tjeckien och gjorde Slovakien till en satellitstat. När Tyskland sedan angrep Polen i september 1939 inleddes det andra världskriget.

Efter krigsutbrottet riktades misstroendevotum mot Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain, som kritiserades för eftergifterna i München. Han avgick och efterträddes av Winston Churchill.

Fakta: Nationalencyklopedin, Encyclopedia Britannica

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!