Vi har hört det vid flera tillfällen förut, både före Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari och under krigets gång. Vladimir Putin anser att Ryssland och Ukraina har en gemensam historia och andlig sammanknytning i den ortodoxa tron. På så vis har Rysslands angrepp i Ukraina motiverats med religion. De som säger emot detta och i stället talar för Ukrainas självständighet anklagas för att förneka detta gemensamma arv.

– Men det är förstås bara politisk retorik, säger Caroline Hill, doktorand vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier på Uppsala universitet, där hon forskar om religion och kyrkans roll i Ryssland.

Det verkliga skälet bakom kriget är materiellt, påpekar hon. Att Ryssland vill göra Ukraina till en buffert mellan öst och väst och stoppa utvidgningen av Nato.

Präster fördömer kriget

Inte ens kyrkan sväljer Kremls motivering, åtminstone inte helt och hållet. Hundratals präster har skrivit under ett öppet brev som fördömer kriget, detta trots att även de riskerar att lagföras enligt Putins nya censurlagar. Flera präster har redan bötfällts, säger Caroline Hill. Brotten de ska ha gjort sig skyldiga till är att predika om fred för församlingarna.

– Det finns en uppfattning i väst att kyrkan och staten är väldigt nära sammankopplade i Ryssland. Men den ortodoxa kyrkan är ingen monolit. Den är inte så hierarkisk som många tror och det som sker på toppnivå sipprar inte alltid ned till församlingarna, säger hon.

För visst finns det en toppnivå, med koppling till Vladimir Putin. Kyrkans överhuvud, Moskvapatriarken Kirill, syns ofta på bild med presidenten och har vid flera tillfällen uttalat sig positivt om Putin, som i sin tur öst pengar över kyrkan. Men, likt den religiösa motiveringen till kriget i Ukraina, är relationen mellan kyrkan och Kreml bara spel för gallerierna, enligt Hill.

– Det finns ett begrepp på ryska som betyder ungefär ljushållare. Det används för politiker som går till kyrkan, fotograferas medan de håller i ett ljus, och går därifrån. Politiker har en närhet till prästerskapet för att se bra ut. Men betyder det att de har en bra relation? Knappast.

Rysslands religiösa är fortfarande ärrade av det förtryck som Sovjetstaten utövade gentemot dem. Tusentals präster, munkar och nunnor mördades och kyrkans ägodelar och fastigheter beslagtogs. Än i dag pågår processer för att återfå det som stulits av staten. Många av dagens präster är ättlingar till dem som då utsattes.

I dag består relationen mellan kyrka och stat av ett slags ömsesidig tolerans där man undviker att lägga sig i varandras affärer, säger Caroline Hill.

– Men det bryts nu när präster kallas inför rätta för sina predikningar om fred. Frågan är hur det kommer att påverka relationen framöver.