Mätning ger bild av Putins egentliga stöd

I ett regelrätt val hade Vladimir Putins maktparti av allt att döma fått väsentligt mindre stöd i valet i september. Stora frågetecken kring valförfarandet kvarstår – och de finns även kring de motståndsröster som höjs efteråt.

Vladimir Putins stöd är sannolikt inte fullt så stort som det senaste valresultatet gör gällande. Arkivbild.

Vladimir Putins stöd är sannolikt inte fullt så stort som det senaste valresultatet gör gällande. Arkivbild.

Foto: Alexei Druzhinin/poolfoto via AP/TT

Ryssland2021-10-05 19:49

Inför valet den 17 till 19 september hade myndigheterna systematiskt slagit ned mot i princip all ordnad och oberoende opposition.

I de officiella resultaten fick Enade Ryssland 49,8 procent av rösterna i valet till statsduman och kunde därmed tryggt behålla makten.

När det oberoende opinionsinstitutet Levada skrapar på ytan och frågar ryssar vilka de faktiskt röstade på blir resultatet i stället omkring 38 procent.

Med den oppositionelle frontfiguren Aleksej Navalnyj i fängelse var de regelrätta alternativen få.

Kommunister gick fram

Näst flest platser i duman får Kommunistpartiet, som sannolikt fick ytterligare en skjuts av Navalnyjs uppmärksammade "smarta röster"-strategi. Den syftar till att samla oppositionella väljare bakom det tillåtna alternativ som har störst möjlighet att komma ifatt Enade Ryssland.

Enligt valresultatet fick kommunisterna – som ett av få mer eller mindre sanktionerade oppositionspartier – knappt 19 procent. Enligt Levadas mätning fick de omkring 24 procent av rösterna.

Efter valet skedde några protestyttringar i framför allt Moskva, med hundratals deltagare. Efter det uppges flera deltagare ha fått hembesök av poliser eller blivit gripna och många av dem har varit Kommunistpartiets företrädare eller sympatisörer.

Flera av partiets toppföreträdare i Moskvas stadsduma har gripits eller fått stora böter, anklagade för att arrangera illegala demonstrationer.

Konstruktiv kritik

I ett öppet brev kräver Zjuganov att president Vladimir Putin vidtar stränga åtgärder mot de krafter som förföljer politiskt oliktänkande och utropar att grundlagsskyddade rättigheter kränks å det grövsta.

Å andra sidan meddelar han att Kommunistpartiet är en "konstruktiv opposition" som är beredd att samarbeta för landets väl.

Enligt uppgifter till den oberoende ryska nyhetssajten Meduza, som verkar i exil i Lettland, är detta charader medan kommunistledaren i själva verket förhandlar med Kreml om eftergifter och mer inflytande i duman.

Ifrågasatta nätröster

Det inhemska missnöjet med valet har framför allt handlat om valet i Moskva och ytterligare några städer, där väljare för första gången fick möjlighet att rösta via nätet. Det gjorde ungefär hälften av Moskvaväljarna.

Oppositionspartierna har rasat mot detta. De gör gällande att oppositionskandidater låg bra till i flera områden i huvudstaden fram tills dess nätrösterna lades till räkningen och vågskålarna då snabbt tippade över till Enade Rysslands favör.

Ett nytt parti – Nytt folk – bildades året innan valet och fick fem procent av platserna i duman. Såväl oppositionella som många analytiker är överens om att det är ett exempel på en beprövad Kreml-taktik, där nya partier med populistiska budskap skickas fram inför valen för att splittra väljarkåren och sedan ta plats under Putins paraply i duman.

Toppnamn i täten

Vladimir Putin kommer att träffa dumans 450 ledamöter inför deras första sammanträde den 12 oktober. 326 av ledamöterna kommer att ingå i Enade Rysslands formella partigrupp.

Maktpartiet toppade sin lista med fem välkända namn, bland dem utrikesminister Sergej Lavrov och partiledaren, den tidigare försvarsministern Sergej Sjojgu. Fyra av dem kommer dock inte att ta plats i duman, vilket oppositionen ser som ännu ett bedrägeri.

Syftet var att lura väljare och behålla makten, enligt Aleksej Navalnyjs organisation.

Kommunistpartiets ledare Gennadij Zjuganov vid en presskonferens under valhelgen.
Kommunistpartiets ledare Gennadij Zjuganov vid en presskonferens under valhelgen.
Fakta: Rysslands styre

Makten i Ryssland ska enligt författningen delas mellan presidenten och regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken ligger merparten av makten hos presidenten.

Presidenten utser premiärminister och tillsammans med premiärministern alla andra ministrar. Denne utser också de högsta domarna, riksåklagaren, riksbankschefen och är överbefälhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre säkerhet.

Parlamentet, eller den federala församlingen, består av underhuset statsduman och överhuset federationsrådet.

Den sittande presidenten Vladimir Putin vann sitt första presidentval år 2000. 2008 hindrade grundlagen honom från att ställa upp i valet ännu en gång, och han blev i stället premiärminister medan hans nära förtrogne Dmitrij Medvedev blev president.

2012 valdes Putin till Rysslands president igen. Enligt den nuvarande ryska konstitutionen varar hans mandatperiod till 2024.

Ryska federationen består av 85 subjekt: 22 delrepubliker (inklusive annekterade Krimhalvön), 46 oblaster (län), nio krajer (territorium), fyra okruger (autonoma distrikt), tre federala städer (inklusive Sevastopol på Krimhalvön) samt Judiska autonoma länet.

Källor: UI/Landguiden, NE

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!