TT når Aleksander Tjerkasov, ordförande för Memorials människorättscenter, på telefon från Moskva, dagen före Högsta domstolens beslut att stoppa moderorganisationen Memorial.
Som argument angavs att organisationen inte angett i sin offentliga kommunikation att den klassats som "utländsk agent", en lagstiftning som används för att slå undan benen på bland annat människorättsorganisationer, samt att organisationen ägnar sig åt att "rättfärdiga terrorism".
Företrädare för Memorial avfärdar anklagelserna som politiskt motiverade och säger att de ta sin sak vidare till Europadomstolen.
– Vid den här tiden på året hoppas man på det bästa, säger Tjerkasov, som är ordförande för Memorials människorättscenter, en dotterorganisation till Memorial, före Högsta domstolens beslut på tisdagen att förbjuda moderorganisationen.
– I alla ryska julsagor räddar jultomten de vanliga människorna från de onda krafterna. Det vill vi gärna tro på men jultomten kommer inte till domstolen, konstaterar han.
Memorial bildades 1989 i syfte att bevara minnet av offer för politiskt förtryck i Sovjetunionen och har med åren kommit att arbeta mot repression på bredare front.
Slår undan benen
Åtalen mot Memorial är två i raden av nedslag mot människorättsorganisationer, oberoende medier och oppositionella grupper och personer. De senaste åren har det politiska förtrycket successivt skruvats upp i Ryssland. Det kanske mest kända exemplet är förgiftningen och det efterföljande fängslandet av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj.
Memorial har kartlagt antalet politiska fångar i Ryssland och larmat om att det är rekordstort. Senast i måndags förlängde en domstol fängelsestraffet för Jurij Dmitrijev, historiker och Memorialmedarbetare, som främst är känd för att ha upptäckt och kartlagt massgravar från Stalintiden. Dmitrijev påstods ha begått övergrepp mot barn.
Och ett par dagar tidigare blockerades människorättssajten OVD-Info som dokumenterar politisk förföljelse och godtyckliga frihetsberövanden.
– Uppenbarligen har vi ingen plats i den världsbild som den ryska regimen håller på att bygga, säger Tjerkasov till TT.
Minnet levde hos familjerna
Kampen för frihet och demokrati i Ryssland har alltid haft en nära koppling till hur regimer velat beskriva landets historia. Där har Memorial spelat en mycket viktig roll för att uppmärksamma politiskt förtryck, både under Sovjettiden och i nutiden. Under flera årtionden matades den sovjetiska befolkningen med propaganda från bland annat medier och skolböcker.
Bevarandet av minnet av politiska fångar, som kallades "landets fiender", levde i stället i familjerna – men i tysthet. Det var länge omöjligt att prata om familjemedlemmar som fängslats på politiska grunder. Av rädsla för repressalier vågade man inte heller hålla kontakt med personerna. Deras ansikten målades om i fotoalbumen, och lite, om något, var känt om deras öden.
När demokratiska reformer började genomföras i slutet av 1980-talet, ökade intresset för historien. Memorial bildades och började med att kartlägga tiotusentals människor som utsatts för politisk repression. De hjälpte familjer att ta reda på vad som hänt deras anhöriga.
Numera kämpar Memorial för samtida politiska fångar och andra utsatta, och har exempelvis ställt sig bakom den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.
– Vi tycker att vi är nyttiga för Rysslands nutid och framtid, säger Aleksander Tjerkasov.
Går till Europadomstolen
Memorial hjälper även terror- och tortyroffer att gå vidare till Europadomstolen, när möjligheterna att få rätt i ryska domstolar har uttömts.
– Vi är nästan hjälplösa här i Ryssland. Men när Europadomstolen fattar beslut om att staten är skyldig till ens släktingars död, känner man att det går att nå rättvisa med fredliga metoder, säger Tjerkasov.
Än så länge har juristerna från Memorial vunnit 140 ärenden i Europadomstolen. Det har hjälpt 361 drabbade i Ryssland att få kompensation.
I flera månader har de två rättsprocesserna mot Memorial och Memorials människorättscenter pågått. Under tisdagen fattade alltså Högsta domstolen beslut om att lägga ner moderorganisationen Memorial.
Tjerkasov säger att staten och rättsväsendet i stället borde ta emot det arbete som Memorial gör.
– Staten ska vara tacksam för det. Åklagarmyndigheterna borde tacka oss för varje enskilt fall som vi dokumenterar när det gäller politiska fångar, för vi gör det arbete som myndigheterna borde ha gjort. Men i stället vill de lägga ned oss, säger Tjerkasov.
