Säkerhetsläget i Europa är enligt många bedömare sämre än på årtionden. Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina samt landets allierade i väst har ökat kraftigt sedan ryska militären mobiliserat stridsfordon, artilleri och tiotusentals, möjligen över hundra tusen, soldater vid den ukrainska gränsen.

Förra veckans förhandlingar mellan Ryssland och USA respektive Nato om en mycket långtgående kravlista som Kreml presenterade före jul ledde inte till några framgångar. De ryska så kallade "säkerhetsförslagen" skulle bland annat innebära att Nato inte tar emot några nya medlemsländer, och att det inte sker någon utplacering av styrkor eller vapen i länder som blivit medlemmar efter 1997, det vill säga samtliga av de Natoländer som tidigare ingick i östblocket.

"Som en rädd skolpojke"

Nu ger sig den fängslade ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj in i debatten. I en intervju med nyhetsmagasinet Time, där Navalnyj skrivit brev för hand från den straffkoloni där han hålls inspärrad, anklagar regimkritikern USA för att låta sig luras av Putins dimridåer och helt gå vilse i situationen.

"I stället för att ignorera detta nonsens (de ryska kraven) accepterar USA Putins agenda och springer och arrangerar ett gäng möten. Precis som en rädd skolpojke som blir mobbad av ett äldre barn", skriver han i ett av sina brev.

Putin är i själva verket inte oroad av amerikanska styrkor i Östeuropa, eller möjligheten att Ukraina en dag går med i Nato, hävdar Navalnyj. Det den ryske presidenten verkligen fruktar är att själv tvingas bort från makten, enligt oppositionsledaren, och utveckling mot demokrati i grannländerna blir då ett hot.

Expert: Intimt sammankopplat

"För att befästa landet och stärka dess eliter behöver Putin hela tiden en massa extrema åtgärder, en massa krig – riktiga, virtuella, hybridkrig eller bara konflikter på gränsen till krig, som vi ser nu", skriver Navalnyj.

För Rysslandskännaren Carolina Vendil Pallin på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är det ryska agerandet intimt sammankopplat med läget på hemmaplan.

– Frågan om Ukraina har självklart militärstrategisk betydelse för Ryssland. Men det är också så att om Ukraina blir allt mer kopplat till EU och västliga strukturer, blir en demokrati och kanske dessutom en framgångsrik sådan, då blir det som ett skyltfönster gentemot Ryssland, och påverkar därmed inrikespolitiken, säger hon till TT.

Även om Putin för närvarande sitter säkert pekar Vendil Pallin på att hans popularitet har dalat sedan de patriotiska stämningarna åren efter annekteringen av Krim 2014 har lagt sig. Hon nämner en rad ur Kremls synvinkel hotfulla folkuppresningar på farstukvisten: utöver Euromajdanrörelsen i Ukraina 2013-14 även protesterna i Belarus 2020 och nu senast massdemonstrationerna i Kazakstan.

Vill hålla uppe intresset

För Navalnyjs del är det viktigt att hålla uppe intresset för utvecklingen inom Ryssland, som delvis hamnat i skymundan då Ukrainakonflikten och spänningarna med västmakterna får stor uppmärksamhet.

– Han vill naturligtvis att pressen på Putin och den politiska ledningen ska vara så hög som möjligt, säger hon.