Det fanns egentligen ingenting som hotade Rysslands president Vladimir Putins position för en månad sedan.
Kriget som pågått i östra Ukraina i åtta år brukade kallas för "Europas bortglömda krig", och sanktionerna som infördes när Ryssland i strid med folkrätten annekterade den ukrainska Krimhalvön ses som relativt milda. Västvärlden var, trots upptrappningen vid Ukrainas gräns, överens om att hantera Ryssland med dialog och diplomati. Höga energipriser hade fyllt på den ryska valutareserven och jättesatsningen med gasledningen Nordstream 2 såg ut att snart ge avkastning.
Men den 24 februari ändrades allt.
Isoleras oavsett
Ryssland riskerar nu ekonomisk kollaps på grund av de sanktioner och bojkotter som införts sedan det fullskaliga kriget bröt ut.
Hundratusentals ryssar, många av dem högutbildade, har gått i exil.
Och fler ryska soldater uppges enligt vissa bedömningar ha stupat under krigets första veckor än USA:s sammanlagda militära dödsoffer i både Irak och Afghanistan – krig som pågick i många år.
– Vi är fortfarande i en fas av kriget där ingen med säkerhet kan säga hur det kommer att sluta, säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (UI).
– Men oavsett vad utgången blir så kommer Ryssland vara en av förlorarna.
Antingen går Vladimir Putin och Ryssland segrande ur kriget.
– Då kommer Ryssland att vara en paria-stat för överskådlig framtid, säger Kragh.
Eller så förlorar de, men Ryssland förblir isolerat och präglat av instabilitet och osäkerhet, vilket troligtvis kommer att skrämma omvärlden från att beblanda sig med landet under lång tid framöver.
– De länder som tidigare kanske tvekat om att ansluta sig till den starkare linjen gentemot Ryssland har svängt. Västsamfundet har enats på ett sätt som inte gjorts sedan kalla kriget, säger Kragh.
Liknar Sovjetunionen
Enligt Pär Gustafsson, förste analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), bryr sig Putinregimen mer om sin egen makt än om befolkningens väl och ve.
– Och ett isolerat Ryssland med fattigare befolkning kan paradoxalt nog vara lättare att kontrollera, säger han.
Det förtryck som den ryska statsapparaten utövar mot befolkningen, inte minst genom den nya lagen som gör att den som berättar sanningen om kriget riskerar att straffas med upp till 15 års fängelse, gör enligt både Martin Kragh och Pär Gustafsson att statsskicket närmar sig det totalitära.
– Det här betyder i praktiken att dagens Ryssland allt mer liknar Sovjetunionen, säger Gustafsson.
Förmåga att ödelägga
I en rapport publicerad 2021 där Rysslands militära förmåga fram till år 2045 analyserades skrev Pär Gustafsson att det var troligt att Ryssland skulle genomföra militära operationer mot sina grannländer.
– Regimen har byggt sin legitimitet på att vara en stark militärkraft. Man har rustat upp kraftigt och skapat patriotiska organisationer för barn och ungdomar, säger han.
Därför är det nu förvånande att se Rysslands alla misslyckanden i Ukraina. Militären lider av stora logistiska problem, och man har efter en månads krig inte kunnat omringa Kiev eller byta ut Ukrainas regering, vilket tros ha varit målet.
– Det är uppenbart att militärmakten är mer ihålig än vi trott, säger Gustafsson.
Men detta, och det faktum att Ryssland redan beskrivs som en förlorare i det långa loppet, är ingen tröst, säger Martin Kragh.
– Det är fortfarande en militärmakt med förmåga att åsamka enorm ödeläggelse, som styrs enväldigt av en man vars rationalitet man kan ifrågasätta.