Kina finns, tillsammans med Brasilien och Indien, bland de stormakter som länge tvekat i sin syn på Rysslands krig i Ukraina. De har tjänat pengar på konflikten, bland annat genom att billigt kunna köpa de ryska råvaror som västvärlden börjat bojkotta. Men samtidigt avstått från exempelvis vapenaffärer, för att inte förarga EU och USA för mycket.
Västs sanktioner pressar Rysslands president, och Putin har i flera månader varit uppenbart angelägen om att visa upp goda förbindelser med det mäktiga grannlandet Kina. I ett videosamtal med Xi i december sade Putin att det stundande toppmötet "kan visa för hela världen hur starka de rysk-kinesiska banden är" och bli "årets största politiska händelse vad gäller bilaterala relationer".
"Händerna i degen"
Men Putins bild av en enad front komplicerades i januari, när president Lula da Silva i Brasilien ställde till med en obekväm scen för Tysklands besökande ledare Olaf Scholz. Lula föreslog att "en grupp länder skapas" i syfte att nå en förhandlingslösning på kriget.
Han tryckte särskilt på Kina.
– De har en mycket viktig roll. Det är dags för den kinesiska regeringen att stoppa ned händerna i degen.
Idén bemöttes med frostig tystnad av Scholz, som följer den i västvärlden självklara linjen att situationen är helt och hållet Rysslands fel. Men enligt Lula ska planerna diskuteras vidare när han åker på statsbesök till Kina i slutet av mars.
Zelenskyj planerar
Ukraina är inte intresserat av samtal så länge Rysslands invasionsstyrkor är kvar. Men president Volodymyr Zelenskyj har inte råd att strunta i Kina, utan har sagt att han planerar för ett möte med Xi. Var och när är dock oklart.
Under tiden höll Kinas nye utrikesminister Qin Gang häromdagen ett första telefonsamtal med sin ukrainske motsvarighet Dmytro Kuleba. Referaten av samtalet var dock lite olika. Peking tryckte på att Qin sagt att fredsförhandlingar borde inledas "så snart som möjligt" om inte "krisen ska eskalera", skriver nyhetsbyrån AFP. Kiev framhöll i stället att de båda männen diskuterat "betydelsen av principen om territoriell integritet" – alltså att ett lands gränser inte får kränkas.
Hänger på substansen
Sådana formuleringar finns också med i dokumentet "Kinas syn på en politisk lösning på Ukrainakrisen" som publicerades i februari, och som av en del tolkades som grunden till en fredsplan. Experterna är dock överens om att Xi behöver bli mer konkret.
– Huruvida Kina faktiskt träder fram som fredsmakare hänger på vad det är för substans i deras förslag till ledarna från Ukraina och Ryssland, säger Ja-Ian Chong, Kinavetare vid National University of Singapore (NUS).
– Den fredsplan de publicerat var mer generella principer än förslag att genomföra, säger han till AFP.