Drygt ett år efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har den ryske presidenten Vladimir Putin för första gången besökt ett av de ryskockuperade områdena – Mariupol, enligt rysk utsago.
Det här ska enligt Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet, med inriktning på rysk och post-sovjetisk politik, vara ett försök från regimens sida att framställa Putin som en modig och handlingens man – att han inte räds närma sig frontlinjen.
– Det får ses som en markering Putin var tvungen att göra med tanke på att USA:s president Joe Biden besökte Kiev när sirenerna ljöd. Han har tidigare velat framställa sig som en väsentligt mer dynamisk och ungdomlig person än Biden och då måste han visa sig i sammanhang som dessa.
Mannen i bunkern
Petersson säger att minnet säkert lever kvar någonstans av oppositionspolitikern Alexej Navalnyjs skoningslösa kritik mot Putin under covidpandemin, att presidenten satt och gömde sig i en bunker.
– Den gamle mannen i bunkern är nog ett epitet som har bitit sig fast och det gäller att försöka skingra den bilden.
Efter februari 2022 spekulerades det också ofta kring Putins påstått sviktande hälsa – något som inte längre förekommer i lika hög grad.
Petersson säger att spekulationerna förmodligen dels bottnade i vissa mediers svaghet för sensationsjournalistik, dels i ett önsketänkande: "Bara den här mannen försvinner blir allt bättre".
– I samband med insikten om att det här kommer att vara ett långvarigt krig tror jag att den typen av spekulationer avtagit.
Gynnsam arresteringsorder
Putins besök i Mariupol ska också ses i ljuset av den ryska regimens uttryckta avsikt att fullt integrera de ockuperade områdena till 2026.
– Ska en sådan tidtabell hålla måste man väl ägna sig åt den här sortens symbolpolitik, säger Petersson.
Besöket kommer bara dagar efter att Internationella brottsdomstolens (ICC) utfärdat en arresteringsorder av den ryske presidenten. Den kan enligt Petersson på kort sikt gynna Putins interna position.
– Det är rimligt att tro att det här kan slå på lite olika sätt. På kort sikt kanske det snarast stärker hans position internt eftersom det sägs bevisa det han har sagt hela tiden – att detta är en sammansvärjning från väst mot honom personligen och mot Ryssland.
Men på längre sikt kan det vara besvärande med en president som inte kan resa fritt utomlands utan att riskera att bli arresterad, bedömer Petersson. Tidigare har det varit viktigt för Ryssland att bli erkänd som stormakt även i västliga sammanhang – vilket nu inte längre är möjligt när Ryssland blivit pariastat och dess president efterlyst för krigsbrott.
Fortfarande populär
Putin åtnjuter dock fortfarande goda opinionssiffror bland sina medborgare. Institutet Levadas månatliga opinionsmätningar visar att över 80 procent är positivt inställda till presidenten.
– Sedan ska man komma ihåg att det är opinionsmätningar som bedrivs i en auktoritär kontext. De som får frågan kanske inte svarar på det sätt de hade velat innerst inne, säger Petersson.
Internt har den främsta kritiken handlat om att Ryssland går för försiktigt fram i sitt anfallskrig. Kritik har enligt Petersson bland annat framförts av Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin, Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.
Enligt Petersson får man se det som ett politiskt misslyckande för Putin att Nato är på väg att utvidgas med såväl Finland som Sverige. Samtidigt spär det på krigsstämningen.
– Det understryker i propagandans värld att väst är fientligt inställt mot Ryssland och vill landet illa.