Ryssar önskar fred – på Putins villkor

Ryska medborgare ser gärna fred – men i så fall ska det ske på den ryska regimens villkor. Folk har lärt sig att leva med det brinnande kriget, enligt en analys av sinnesstämningen i Ryssland.

Några unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor där de uppmanas ta värvning i armén. Bilden togs den 22 november.

Några unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor där de uppmanas ta värvning i armén. Bilden togs den 22 november.

Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT

Ryssland2023-12-03 07:33

"Alla naiva förutsägelser om att ett folkligt missnöje utlöst av sanktioner och krigslagar som inskränker vardagslivet skulle leda till Vladimir Putin-regimens fall har inte slagit in", slås det fast i en rapport som tankesmedjan Carnegie har gjort tillsammans med det fristående ryska opinionsinstitutet Levada.

Majoriteten av ryssarna har köpt Putins förklaring att invasionsmakten Ryssland behöver utkämpa ett existentiellt krig mot det kollektiva väst, enligt deras analys. Där beskrivs en stor och passiv majoritet som av olika skäl har anpassat sig och väntar på att stormen ska bedarra.

"Ser sig som fredliga"

Tillfrågade ryssar som stödjer den "särskilda militäroperationen", det vill säga den ryska krigföringen, svarar ofta att de såklart står bakom "våra pojkar". Bland dem finns också de som lägger till mindre brasklappar: att kriget är hemskt, men nödvändigt eller oundvikligt.

– Å ena sidan växer krigströttheten, säger Andrej Kolesnikov, senior forskare och analytiker vid Carnegie, i en poddsändning om rapporten.

– Å andra sidan har många ryssar ett slags självbild: "Vi är ett fredligt folk, vi är emot krig och dödsfall och vi vill ha fred, men den andra sidan vill inte ha fred", precis som Putin förklarar det.

En vanlig åsikt är att Ryssland redan har offrat för mycket för att backa ur. 72 procent av de tillfrågade säger sig vara för fredsförhandlingar – men bara 19 procent är villiga att göra eftergifter till Ukraina för att uppnå fred.

– Det främsta villkoret för att stötta fred är att de territorier som har ockuperats av Putin bevaras. I ett annat läge är folk i allmänhet inte redo att acceptera tanken på fred som så, säger Kolesnikov.

Beror på vad de ser

Hos ungefär en femtedel av den ryska befolkningen finns ett helt ovillkorligt stöd för kriget, bedömer Carnegie och Levada. Många av dem är män i pensionsåldern som är tillfreds med sina liv, stödjer regimen och inte löper personlig risk att bli skickade till skyttegravarna.

– De allra flesta (av hela gruppen tillfrågade) är inte personligen inblandade. Och eftersom de inte är det så kan de fortsätta som vanligt och leva mer eller mindre normala liv, säger Levada-chefen Denis Volkov i poddsändningen.

Enligt mätningar från instituten Levada och Russian Field, som har genomförts i slutet av oktober, har en majoritet av ryssarna uppfattningen att kriget går bra för rysk del.

Åsikterna skiljer sig utifrån vilken information människor tar till sig: De som följer oreglerad information via till exempel Telegram har bara hälften så stor tro på att kriget är "lyckat" jämfört med de som följer utvecklingen i rysk tv.

Putin=Ryssland?

Ryssarnas oro steg i mätningarna i samband med att ryska reservister kallades in till kriget förra hösten i en "partiell" mobilisering.

– Det blev till och med en större chock än själva krigets inledning, just för att folk kände att det då kunde drabba dem direkt. Men eftersom det var delvis och inom kort var över så såg vi mot slutet av förra året att stämningen återgick till det normala, säger Denis Volkov.

En majoritet av det ryska folket likställer fortsatt Vladimir Putin med Ryssland och ser presidentens intressen som hela landets. Enligt denna logik har stödet för regimen konsoliderats under krigets gång, enligt rapportskrivarna.

Bakgrund: Många avstår

De fristående ryska opinionsinstituten är hårt ansatta av staten. Levada är till exempel stämplat som en "utländsk agent", vilket organisationen måste presentera sig som i sitt arbete i Ryssland.

Därtill sägs det sedan länge vara svårt att få ryska medborgare att ställa upp på enkäter, särskilt i politiskt känsliga ämnen. Efter den fullskaliga invasionen har det också blivit straffbart att uttrycka vissa åsikter om kriget eller armén.

Levada ser dock ingen stor skillnad i deltagandet före och efter den fullskaliga invasionen. I rapporten som tagits fram tillsammans med Carnegie anges det i genomsnitt ha varit 27 procent av de tillfrågade som ställde upp på personliga intervjuer vid dörrknackning, under 2022 och fram till i augusti i år.

I Russian Fields undersökning i slutet av oktober ringde institutet till exempel upp fler än 8 600 personer och ungefär tre fjärdedelar uppges ha avstått. Ytterligare några hundra samtal listas som "avbrutna".

Institutens intervjumetoder skiljer sig åt, men de redogör bägge för tillförlitliga metoder. I deras enkäter används minst 1 600 personers svar och populationen beskrivs som representativ utifrån kön och ålder, samt utvald i städer och landsbygd över stora delar av Ryssland.


Fakta: Förhandlade utan resultat

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina föregicks av att landet krävde garantier om att grannlandet aldrig skulle gå med i Nato. Det följdes av krav på en nedmontering av Ukrainas militär och falska påståenden om att landet styrdes av nynazister.

Några dagar efter den stora inmarschen i Ukraina, när det stod klart att den inte gick som Kreml hade planerat, inleddes formella förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina i Belarus. Där träffades delegationer tre gånger om och sedan hölls två möten i Turkiet, utan resultat.

Enligt Ukraina sade sig Ryssland vilja avbryta kriget då i utbyte mot att Ukraina avsade sig sina Nato-ambitioner, men ryska löften vägde i det läget lätt.

Enligt Vladimir Putin har Ryssland "hela tiden varit öppet för fredssamtal", men landet står fast vid sina krav på Ukrainas framtid och har senare också utropat stora delar av östra och sydöstra Ukraina som ryska. Utrikesminister Sergej Lavrov har lagt till att ett fredsavtal måste fastställa "en ny världsordning".

Ukraina tvingade tillbaka invasionsstyrkorna i två framgångsrika motoffensiver förra året, men sedan har den hårt omstridda fronten varit mer statisk. Det blir inga fredssamtal förrän ryska styrkor har lämnat Ukraina, enligt landets president Volodymyr Zelenskyj.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!