Med en bakgrund som forskare på erkända universitet och brittiska UD anses han vara en av världens ledande experter på Ryssland.
Och vad gäller de uppgifter kring en drönarattack i maktens centrum i Ryssland är Mark Galeotti säker på en sak: Det rör sig definitivt om en statsaktör.
– Och med tanke på hur oerhört förödmjukande det här är för Ryssland, skulle jag sätta mina pengar på Ukraina, säger han till TT.
Putin inte målet
Som han ser det skulle attacken kunna vara en del av Ukrainas strategi att slå till mot mål långt borta från frontlinjen. Under senare tid har det kommit flera uppgifter om explosioner vid godståg och bränsledepåer, både i Ryssland och på den ryskockuperade Krimhalvön.
Däremot tror han inte att Vladimir Putin var det tilltänkta målet för attacken. Den ryska presidenten är känd för att sällan vistas i Kreml, och att döma av explosionerna var de alldeles för små för att kunna penetrera fästningens väggar.
– Det är i så fall snarare en kraftigt symbolisk handling: att de kan slå till var de vill, säger Galeotti.
Falsk flagg-attack?
Professorn är samtidigt noga med att understryka att det är ett tidigt skede, och att man "i sådana här kontexter aldrig kan utesluta Ryssland". Flera andra områdesexperter har pekat mot att Ryssland skulle ha iscensatt attacken.
Bland annat skriver journalisten och forskaren Sergej Sumlenny, grundare av analysfirman European Resilience Initiative Center, på Twitter att mycket tyder på en "falsk flagg-attack". Det grundar han bland annat på att Kreml efter bara några timmar pekade ut Ukraina, och att de videoklipp som sägs föreställa drönarna tidigt offentliggjordes.
Därtill har den amerikanska tankesmedjan ISW skrivit att attacken skulle kunna öka engagemanget för kriget hos den ryska befolkningen, och att det är "extremt osannolikt att två drönare skulle kunna ta sig igenom flera lager av luftvärn".
Men det sistnämnda håller Mark Galeotti inte med om.
– Drönarna skulle kunna ha skjutits upp inifrån Ryssland. Vi vet att Ukraina har opererat på ryskt territorium tidigare, säger han.
En annan möjlighet är att ukrainsk underrättelsetjänst hittade en lucka i det ryska luftförsvaret och agerade på det, och att det skulle tjäna dess mål att genomföra attacken före den ryska segerdagen den 9 maj.
Sjojgu kan ta fallet
Vilka konsekvenser kan då händelsen få för kriget i Ukraina?
Inte många, enligt Galeotti. Han ser en risk för fler ryska robotattacker, men den ryska militären har i nuläget fortfarande brist på drönare och kryssningsrobotar. Professorn tror inte heller att president Volodymyr Zelenskyjs liv är i större fara än tidigare.
– Om de vill åt Zelenskyj så känner de nog inte att de behöver en ursäkt. Och att göra presidenten till en martyr tror jag inte heller skulle vara i deras intresse. Med allt det sammantaget är det svårt att se vad Ryssland skulle vinna på det här, säger han.
Däremot kan händelsen möblera om i Kremls toppskikt. Försvarsminister Sergej Sjojgu, tidigare en av landets mest populära politiker, har sedan krigsutbrottet fått agera "Putins skottsäkra väst", enligt Galeotti.
– Sjojgu är lojal och har alltid stått presidenten nära. Men om det här blir en stor politisk skandal där någon måste ta fallet, då kan det hända att han får gå, säger professorn.