Tecknande tolvåring kan straffas i Ryssland

En flicka som målar en teckning om kriget i Ukraina blir tagen av polis och skild från sin pappa. Den ryska regimen bevakar minsta missnöjesyttring för att snabbt kunna kväva den – men ett pyrande missnöje gör sig påmint på flera sätt.

Rysslands president Vladimir Putin framträder alltmer som en diktator. I små sprickor i fasaden syns ett missnöje, trots myndigheternas motåtgärder. Arkivbild från Röda torget i Moskva.

Rysslands president Vladimir Putin framträder alltmer som en diktator. I små sprickor i fasaden syns ett missnöje, trots myndigheternas motåtgärder. Arkivbild från Röda torget i Moskva.

Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Ryssland2023-03-24 13:02

När sjätteklassarna på skola nummer nio i Jefremov, omkring 30 mil söder om Moskva, har bildlektion målar tolvåriga Masja en kvinna och ett barn bredvid en ukrainsk flagga. På flaggan står "Leve Ukraina" och kvinnan håller upp en hand mot projektiler som skjuts mot dem från en rysk flagga, på vilken det står "Nej till krig".

Elevernas uppgift var att göra teckningar till stöd för den ryska militären. Polisen larmades till skolan.

Större trend

Efter bildlektionen i april i fjol hamnade Masja och hennes pappa Aleksej Moskaljov i timslånga förhör. Säkerhetstjänsten gjorde våldsamma hembesök. Nu, nästan ett år senare, pågår ett rättsfall där pappan kan bli av med vårdnaden om sin dotter.

– Det är viktigt att förstå att Moskaljov-fallet är del av en större oroväckande trend, som del av ett bredare tillslag i krigstid där regimen rutinmässigt ger sig efter minderåriga krigskritiker och deras familjer, säger Maria Kuznetsova vid rättsorganisationen OVD-Info, vars advokater hjälper Aleksej Moskaljov i rätten, till brittiska The Guardian.

När västerländska medier som Politico och BBC besöker Jefremov och frågar invånare om fallet vill ingen uttala sig. De är rädda.

Rättegångar rullar på

Fallet är inte det enda. I oktober greps en femteklassare i Moskva tillsammans med sin mamma, efter att hennes skola larmat om en Ukrainavänlig profilbild i sociala medier.

När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes blossade protester upp i ryska städer, men de slogs ned. Samtidigt kom en rejäl skärpning av de ryska lagarna om vad man får säga. Sedan dess har minst 19 500 personer gripits, enligt OVD-Info, som för protokoll.

Många personer ställs inför rätta för enstaka inlägg eller reaktioner i sociala medier som anses ifrågasätta den ryska militären. Första gången blir det böter, andra gången fängelse.

I 485 fall har personer ställts inför rätta för sin krigskritik, enligt OVD-Info. Bara denna vecka pågår 59 sådana rättegångar. Hundratusentals människor har lämnat landet och många av dem har åtalas i sin frånvaro.

Blottlagd övervakning

Regimens rigorösa övervakning blottläggs delvis av en läckt databas från censurmyndigheten Roskomnadzor, som den oberoende nyhetssajten Vazjnyje Istorij/Istories har gått igenom.

Där har signalspanare fört protokoll över hundratals offentliga missnöjesyttringar av olika slag, även av enskilda personer. Det läckta registret är från förra våren och av det att döma sker det någon form av offentlig aktion nästan dagligen någonstans i Ryssland. Det är få som väcker uppmärksamhet och alla har inte med kriget att göra, men myndigheterna ingriper vid merparten.

Varje missnöjestendens som snappas upp läggs i detaljerade rapporter som skickas vidare till polis, säkerhetstjänst och inrikesdepartement.

Blommor och bränder

En del protester är svårare att övervaka och lagföra.

I januari lade exempelvis människor i över 60 ryska städer och orter blommor vid olika monument, för att sörja och göra ett lågmält ställningstagande efter ett ryskt anfall mot ett bostadshus i ukrainska Dnipro där ett 40-tal civila dödades.

Under krigsåret har det uppstått mystiska och regelbundna bränder i värvningskontor, polisstationer, myndighetsbyggnader och oljedepåer. Många antas vara anlagda. Förra året skedde omkring 80 brandattacker, enligt den oberoende sajten Mediazona.

En 16-åring i S:t Petersburg-området åtalades härom veckan för terrorism. Hans farbror är en av de många ryska soldater som har stupat i Ukraina och ynglingen kastade en brandbomb mot ett värvningskontor.

Och förra veckan härjade en dödlig storbrand i säkerhetstjänsten FSB:s högkvarter i ryska Rostov-na-Donu nära Ukraina. Även den antas vara anlagd och ryska partisaner har tagit på sig ansvaret för det.

Fakta: Så styrs Ryssland

Makten i Ryssland ska enligt författningen delas mellan presidenten och regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken ligger merparten av makten hos presidenten.

Presidenten utser premiärminister och tillsammans med premiärministern alla andra ministrar. Denne utser också de högsta domarna, riksåklagaren, riksbankschefen och är överbefälhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre säkerhet.

Parlamentet, eller den federala församlingen, består av underhuset statsduman och överhuset federationsrådet. Helt oberoende oppositionskandidater utesluts i regel från valen och president Vladimir Putin har ytterst sällan problem att få igenom sin vilja i kamrarna.

Putin vann sitt första presidentval år 2000 och övertog tidigt stora befogenheter från federationens många guvernörer. 2008 hindrade grundlagen honom från att ställa upp i valet en tredje gång på raken, och han blev i stället premiärminister medan hans nära förtrogne Dmitrij Medvedev blev president.

2012 valdes Putin till Rysslands president igen och sedan valdes han om 2018. Enligt dåvarande regler skulle han inte få ställa upp igen i presidentvalet 2024, men grundlagen skrevs om efter en ifrågasatt folkomröstning år 2020 och tidigare mandatperioder slutade då att räknas så att Putin kan sitta till och med år 2036.

Källor: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!