För tjugonde gången har Putin svarat på de frågor som ryssar har skickat in via sms, sociala medier eller en app. Frågestunden, dit det även är möjligt att ringa in, direktsändes i flera tv- och radiokanaler.
Förra året var telefonväkteriet inställt på grund av pandemin.
Majoriteten av de frågor som ställdes under frågestunden handlade om de problem som den ryska befolkningen upplever – exempelvis höga boendekostnader, miljö- och infrastrukturproblem i enskilda städer och regioner, och stigande matpriser. Obligatorisk vaccinering och rehabilitering från post-covid var också ämnen som togs upp.
Lämna makten?
Det frågor som uppmärksammades under sändningen har Putin lovat att försöka lösa, i vissa fall genom löneökningar, bidrag och satsningar på infrastruktur.
Även frågan om att nedstängning av sociala medier kom upp – presidenten svarade att staten inte stänger sociala medier så länge bolagen följer ryska lagar.
En frågeställare undrade om han är beredd att frivilligt lämna ifrån sig makten.
– Hoppas det kommer en tid när jag kommer att kunna säga att en eller en annan person är värd att leda det här underbara landet – Ryssland, svarade Putin.
Det ställdes även några frågor om utrikespolitik – toppmötet med den amerikanske presidenten Joe Biden, konflikten i Nagorno-Karabach och relationen med Ukraina.
Inte rekord
Frågestunden pågick i 3 timmar och 42 minuter och presidenten svarade på 68 frågor. Det var inte den längsta – år 2017 slog Putin sitt rekord år då han svarade på medborgarnas frågor i 4 timmar och 47 minuter.
"Direktlinjen" hålls med bara några månader kvar till det ryska parlamentsvalet i september. I takt med att reallönerna fallit och inflationen i landet stigit, har det styrande partiet Enade Ryssland tappat i förtroende bland väljarna.
Putin själv har ett högre stöd – drygt 60 procent – bland väljarna, enligt det statliga institutet VTSIOM.