Prigozjin ville ursprungligen tillfångata försvarsministern Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov, och hade goda chanser att lyckas. Men ryska säkerhetstjänsten FSB fick information om planerna ett par dagar innan det skulle ske, uppger källor vid västerländska underrättelsetjänster för The Wall Street Journal.
Det gjorde att Prigozjin blev tvungen att ta till en improviserad alternativ plan och agera tidigare än tänkt. Att planerna läckte kan vara en av anledningarna till att upproret blev relativt kortvarigt, skriver tidningen.
Upplägget byggde på att Jevgenij Prigozjin trodde att en del av den ryska militären skulle ansluta sig till upproret och vända sig mot sina befälhavare, enligt uppgifterna.
– Specifika läckor om förberedelser för ett uppror som skulle inledas den 22–25 juni läckte från Prigozjins läger, säger det ryska nationalgardet Rosgvardijas högste chef Viktor Zolotov till ryska statliga medier.
Underrättelsetjänster i länder i väst fick tidigt reda på Prigozjins upprorsplaner genom att analysera kommunikation och satellitbilder, enligt uppgifter från en person med insyn.
Om inte Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko hade erbjudit sig att medla skulle upproret sannolikt ha slutat i ett väpnat dödläge i Moskva, enligt en underrättelseanalys.