Västvärldens sanktioner mot Ryssland är väsentligt tuffare än de som landet belades med till följd av annekteringen av Krimhalvön 2014.

– De är hårda, men vilken effekt de kommer att ha beror på två saker: För det första hur länge kriget håller på, och för det andra vilken effekt de har på allmänhetens syn på Putin, säger Derek Hutcheson, som är statsvetarprofessor vid Malmö universitet och har forskat länge om rysk politik och demokrati.

Rysslands invånare har redan börjat köa i timtal till bankomater och även landets hårt styrda medier tvingas tillkännage räntehöjningar och andra negativa besked. Så, vem kommer få skulden?

Rapporteras inte

Omvärldens åtgärder mot Ryssland beskrivs sedan länge som aggressiva, antiryska eller rent av russofobiska i ryska medier.

– Mycket av det som Ryssland gör i Ukraina, och de flesta dödsfall som sker där, rapporteras inte i Ryssland. Kriget kommer att bli än mindre populärt om och när det ryska folket kan se hela bilden av vad som pågår, säger Derek Hutcheson.

– Det tycks klart att kriget åtminstone är mindre populärt bland ryssar än övertagandet av Krim var, samt att det finns åsikter som är emot kriget. För närvarande är det förhållandevis latent, men det kan bli mer aktivt om kriget blir utdraget.

Sanktionernas verkan bör bedömas på längre sikt, anser Hutcheson. Putins styre vilar i hög grad på uppfattningen att han givit Ryssland stabilitet och ekonomisk tillväxt.

– Om man har i åtanke att Putin tycks ha för avsikt att stanna vid makten fram till mitten av 2030-talet så kommer det bara vara möjligt om han har kvar sin legitimitet inom Ryssland.

Splittrad opinion

När Vladimir Putin erkände de självutropade separatistrepublikerna i östra Ukraina i ett tv-sänt tal den 21 februari sade han sig ha det ryska folkets stöd.

I själva verket är det ryska folket delat i frågan om Rysslands inblandning i östra Ukraina, enligt de senaste årens opinionsmätningar av det oberoende ryska institutet Levada.

I november, när den ryska mobiliseringen vid Ukraina hade tagit fart, ansåg varannan ryss att det var USA och Nato som orsakade upptrappningen, enligt en Levada-mätning. Då var det också bara fyra av tio som såg någon risk för ett krig.

Både Kreml-sympatisörer och oppositionellt sinnade ryssar tenderar att klandra väst, säger Levadas högste chef Denis Volkov till den oberoende ryska nyhetssajten Meduza. Vissa kanske söker mer information om det som sker, men många tycks framför allt ha mattats ut av den ryska medierapporteringen, enligt Volkov.

– Som de säger i enkäterna: "Så fort jag hör någonting om Ukraina byter jag omedelbart kanal. Jag vill inte höra om det, jag vill inte veta mer", säger han.

Ingen välkomstkommitté

Den pågående situationen är något helt annat att försöka sälja in för Putin, anser Inga Näslund, som är Rysslandsexpert vid Palmecentret, en socialdemokratisk organisation som knyter band till och ger demokratistöd till civila aktörer i andra länder.

– Det här är inte en populär turistort i södern som många ryssar har varit vid, som Krim. Det här är ett helt land som uppenbarligen inte vill att Putin ska komma dit. Han hävdar att de kommer som befriare, men det kommer ryssar att se igenom, säger hon.

– Det finns liksom inga bilder att kabla ut där ukrainare står med bröd och salt och välkomnar dem.

Hon tror inte heller att den ryska opinionen kommer att svänga över en dag. Men hon har egna minnen från Ryssland på 90-talet och promenader på kyrkogårdar där mammor stod och sörjde sina söner som hade dödats i den sovjetiska invasionen av Afghanistan.

– Jag tänker på soldaterna som dör i Ukraina nu och deras anhöriga i Ryssland, när de så småningom får klart för sig att de har dött där nere för en fullständigt galen sak. Det är en propagandaförlust som sprider sig i folklagren.