Rysk varning: Attack i väst en attack mot oss

En attack mot Transnistrien är en attack mot Ryssland, enligt Kreml, som fortsätter att måla upp ett hot i andra änden av Ukraina. Landets hökaktige ex-president gör ett nytt stridsrop: Ryck fram till Polen om så krävs.

Rysslands utrikesdepartement håller till i en av de stalinistiska gamla skyskraporna i Moskva. Arkivbild.

Rysslands utrikesdepartement håller till i en av de stalinistiska gamla skyskraporna i Moskva. Arkivbild.

Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Ryssland/Ukraina2023-02-24 13:54

Ryssland har under den gångna veckan gjort gällande att det föreligger ett ukrainskt hot mot Transnistrien – den ryskstödda utbrytarrepubliken i östra Moldavien, vid Ukrainas västra gräns. Från ryskt håll har det sagts att Ukraina samlar såväl manskap som material vid gränsen i väst, vilket har tillbakavisats tvärt både av Ukraina och Moldavien.

Det ryska utrikesdepartementet höjer tonen i ett inlägg på sin hemsida på fredagen, årsdagen för den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Det varnar uttryckligen USA, Nato och Ukraina för att ta "nästa äventyrliga steg".

Lovar "adekvat" svar

En attack mot Transnistrien kommer att betraktas som en attack mot Ryska federationen, slås det fast.

"Vi står alltid bakom att lösa frågor genom politiska och diplomatiska medel", inleds inlägget diplomatiskt.

"Samtidigt bör det inte råda något tvivel kring att Ryska federationens militära styrkor på ett adekvat sätt kommer att besvara alla provokationer från Kiev-regimen, om någon sådan sker, och säkerställa ett försvar av våra landsmän", fortsätter det.

Man hänvisar då till de ryska soldater som sedan länge har stationerats i Transnistrien under förevändningen att de utgör fredsbevarande styrkor.

Moldaviens försvarsdepartement meddelar att det har full koll på situationen inom och i närheten av landet och att det inte föreligger något direkt hot.

"De falska uppgifterna som sprids avses att skapa panik och förvirring bland människor på båda sidor av floden Dnestr", svarar departementet, syftandes på den flod som skiljer Transnistrien från den regeringskontrollerade delen av Moldavien.

Sades vara tvärtom

Härom veckan gick Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ut med uppgifter om att Ryssland planerade att destabilisera Moldavien med infiltratörer då landet stod "näst på tur" i Kremls krigsplaner. Dessa uppgifter fick sedan stöd av Moldaviens säkerhetstjänst och sedan av regeringen.

– Kremls försök att göra våld på vårt land kommer inte att lyckas, sade president Maia Sandu, medan hon var mitt uppe i en regeringsombildning där premiärministern ersattes.

I början av kriget sågs det som en tänkbar uppföljning i det fall ryska styrkor skulle erövra hela Ukrainas södra kust och nå fram till Transnistrien.

Den tidigare Sovjetstaten Moldavien är inte med i Nato, men aspirerar på ett medlemskap i EU. Landet har haft olika regeringar som vänt sig mot öst och väst om vartannat.

"Tryck på fram till Polen"

Den ryske toppolitikern Dmitrij Medvedev säger sig inte satsa på att kriget kommer att mynna ut i förhandlingar eller en låst konflikt.

Ex-presidenten, som fortsatt har en topposition i Kreml, har anammat en krigseggande ton i sociala medier under hela krigsåret. På årsdagen anför han att Ryssland inte kan tillåta hot att kvarstå nära sin gräns.

I ett långt inlägg på Telegram målar han upp en bild av att Ukrainas president och regering i själva verket är marionetter för nynazister och USA som vill göra Ryssland så illa det bara går.

"Därför är det så viktigt att uppnå samtliga mål för den militära specialoperationen", skriver Medvedev.

"Tryck fram gränserna för hotet mot vårt land så långt som möjligt, även om det är ända fram till Polens gränser. Förgör nynazismen helt och hållet."

Fakta: Utbrytare sedan 31 år

Moldavien ligger mellan Rumänien och Ukraina, nära Svarta havets nordvästra strand.

Landet är ungefär 34 000 kvadratkilometer stort, vilket är ungefär lika stort som det svenska landskapet Jämtland. Det har 3,5 miljoner människor och huvudstaden heter Chisinau. Rumänska är officiellt språk (med en varietet som ibland kallas moldaviska), men många talar också ryska, ukrainska eller minoritetsspråket gagauziska.

Ungefär var sjunde invånare bor i utbrytarrepubliken Transnistrien, som sedan 1992 är en självstyrande landremsa längs med Moldaviens östra gräns mot Ukraina. Området är till ytan ungefär lika stort som Gästrikland.

Namnet Transnistrien kommer från att området ligger "på andra sidan Dnestr", en flod som skiljer området åt från övriga Moldavien.

Efter andra världskriget inkorporerades Transnistrien i den sovjetiska delrepubliken Moldavien. När Sovjetunionen föll samman fanns det bland delrepublikens icke-rumänskspråkiga invånare viss vilja att hålla fast vid banden till Moskva, snarare än att stärka dem med Rumänien. Transnistrien utropade sig till en separat sovjetrepublik och 1992 utkämpades ett kort krig, med åtminstone 600–700 dödsoffer. Den ryska armén gick in på transnistriernas sida innan det slutade med en vapenvila.

Sedan dess fungerar Transnistrien i praktiken som en självstyrande stat med ryskt stöd och rysk truppnärvaro, även om det internationellt endast erkänns som en del av Moldavien.

Den största staden heter Tiraspol. Flagga och statsvapen pryds ännu av hammaren och skäran.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!