I takt med att Ryssland trappat upp sitt krig i Ukraina har bedömare i väst uttryckt en allt större oro för att den ryske presidenten ska göra verklighet av sitt kärnvapenhot.

Om Vladimir Putin kunde inleda en fullskalig invasion av ett suveränt land i dagens Europa kan han göra vad som helst, lyder farhågan.

I en intervju med CNN i veckan uppgav Putins talesperson Dmitrij Peskov dock att Ryssland bara skulle använda kärnvapen om det stod inför ett "existentiellt hot".

Uttalandet följer den ryska kärnvapendoktrinen, konstaterar Kristin Ven Bruusgaard, postdoktor i statsvetenskap vid universitet i Oslo som analyserat rysk säkerhets- och försvarspolitik de senaste 15 åren.

– Enligt doktrinen får Ryssland ta sin kärnvapenarsenal i bruk om landet självt blir angripet av kärnvapen eller massförstörelsevapen, eller konventionella vapen om det hotar statens existens, säger hon.

– De flesta bedömer att ett existentiellt hot mot Ryssland måste vara ett faktiskt militärt angrepp, säger hon.

Beslutet att använda atomvapen fattas av Rysslands president.

Men Putin har inte en enskild avgörande kärnvapenknapp att trycka på. Ryssland har tre kärnvapenportföljer – en är presidentens, en är försvarsministerns och en är generalstabschefens.

– Man tror att minst två av dessa tre portföljer behövs för att utfärda en order om att avfyra kärnvapen. Därefter ska ordern gå ner genom den militära kommandolinjen och ut till avdelningen som faktiskt ska verkställa ordern. Så han är beroende av ett helt system för att faktiskt få detta utfört, säger hon.

Den ryska kärnvapenförmågan består av drygt 6 000 kärnstridsspetsar, varav cirka 1 600 just nu är utplacerade i operativa förband. Kärnvapnen kan avfyras från marken, ubåtar och flygplan.

Vill undvika större krig

När Putin i början av kriget beordrade förband med kärnvapenkapacitet att "höja beredskapen" fick han världen att reagera. Men internt rådde förvirring om vad ordern egentligen syftade till, påpekar Ven Bruusgaard. Först senare klargjorde försvarsminister Sergej Sjojgu att det innebar ökad bemanning av strategiska kärnvapenförband.

Hittills under Ukrainakriget har det ryska kärnvapenhotet följt den utstakade banan – det vill säga som avskräckning för att hålla andra stater borta och hindra konflikten från att bli ett större krig.

– Ser vi på det som är uttalat från rysk sida om användning av kärnvapen så har det så här långt varit återhållsamt och i allt väsentligt överensstämt med doktrinen och det som varit den ryska linjen i mer än tio år, säger Kristin Ven Bruusgaard.

Flytta runt

Även Putin kan ha skäl att vilja undvika ett tredje världskrig, och om det räcker att prata om eller flytta runt kärnvapen för att övertyga Ukraina att kapitulera kanske han föredrar det, säger hon.

Än så länge har Ryssland inte heller uttryckt att vare sig sanktioner eller vapenleveranser från väst utgör ett "existentiellt hot" mot landet.

Bedömare har uttryckt oro för att Ryssland ska hävda att Ukraina gått till attack med kemvapen, för att själv få ett skäl att anfalla med massförstörelsevapen. Men kriget i Ukraina är inte en sådan typ av konflikt där Ryssland har behov av att ta till det, enligt Ven Bruusgaard.

– Det här är i det ryska lexikonet ett lokalt krig och det är uppenbart att Ryssland inte har en önskan om att det ska eskalera.

Men det finns ändå skäl att vara vaksam, anser hon.

– Än så länge har vi inte sett några rörelser i den ryska kärnvapenarsenalen. Men skulle taktiska atomvapen börja förflyttas från de centrala lagren är det en varningsflagg.

– Men även det skulle kunna vara något Ryssland gör för att få en politisk effekt, och att de inte har någon intention att faktiskt använda dem, tillägger hon.

"Chock för alla"

Förutsägbarheten och transparensen gällande Rysslands intentioner är samtidigt extremt låg. En allt mer desperat Putin kan räkna fel när det gäller konsekvenserna av att bryta kärnvapentabut. Hans militära rådgivare kan se det som en sista utväg.

Ven Bruusgaard påminner om att USA i tysthet ska ha undersökt olika scenarier och kommit fram till beredskapsplaner ifall Ryssland skulle ta till massförstörelsevapen under konflikten.

– Vi kanske inte får någon särskild indikation. Det kan hända att Ryssland bestämmer sig för att använda kärnvapen som en stor överraskning, som ska komma som en chock för alla.

Nato hävdar övertag

I samband med toppmötet i Bryssel i veckan betonade Nato-chefen Jens Stoltenberg att så länge Nordamerika och Europa står tillsammans är den västliga alliansen starkast i världen.

Det är ändå troligt att den ryske presidenten inser att han om han går över kärnvapentröskeln skulle försätta Ryssland i den farligaste situation landet någonsin har ställts inför, bedömer Kristin Ven Bruusgaard.