Salomonöarna är en fattig småstat med 700 000 invånare och en BNP på 1,55 miljarder USA-dollar, utspridda på två vulkaniska ögrupper och korallatoller mellan Papua Nya Guinea och Vanuatu.
De två huvudsakliga resurserna, trä och fisk, har exploaterats så hårt att de har försvunnit, och landet förlitar sig tills vidare på kakao och den alltmer kontroversiella palmoljan.
Trots det har landet nu hamnat i blickfånget då Kina, USA och Australien tävlat om dess gunst. Kina ser ut att ha dragit det längsta strået i och med en ny säkerhetspakt.
Relationerna mellan Salomonöarna och Kina har vuxit fram snabbt. Så sent som 2019 bröt Salomonöarna sina kopplingar till Taiwan och formella diplomatiska relationer inleddes i stället med Kina.
Beskedet om den nya pakten är däremot inte särskilt överraskande, tycker James Batley vid Australian National University. Han har bland annat varit Australiens högkommissionär i Salomonöarna tidigare.
– Kina har de senaste åren tittat i Stilla havet och letat efter svaga punkter. Målet är att underminera västvärldens inflytande i den här delen av världen. Man har inte haft någon riktigt betydande framgång förrän nu, även om inflytandet har vuxit genom åren i och med hjälp- och låneprogram, säger han till TT.
Oroas över närvaro
Salomonöarna å sin sida ser avtalet som ett sätt att balansera sin utrikespolitik för att inte bli beroende av något enskild land, tror Batley.
– Jag tror att risken är att det allvarligt skadar förtroendet gentemot Australien, USA och Nya Zeeland och grannar i Stilla havet. Det kan också leda till ökad intern instabilitet, jag tror att det här är ett impopulärt beslut.
Salomonöarna skakades flera dagar av dödliga protester i slutet av november, som riktades mot premiärminister Manasseh Sogavare. Australien, Fiji och Nya Zeeland skickade polis och soldater till landet för att hjälpa regeringen att återställa säkerheten. Skulle nya protester uppstå kan det i stället vara från Peking hjälpen kommer.
Det färska avtalet handlar om att Kina på Salomonöarnas begäran kan hjälpa till att bibehålla samhällsordningen, assistera vid naturkatastrofer och hjälpa till med den nationella säkerheten.
Australien, Nya Zeeland och USA har oroats över avtalet, då man ser en risk för ökad kinesisk militär närvaro. Kinas flotta är under upprustning och är redan nu i antalet ytfartyg världens största.
Länge har Kina betonat vikten av att låta länder sköta sina egna angelägenheter och hållit sina styrkor i närheten av hemlandet, till skillnad från USA som har en stor närvaro med olika militärbaser världen över. Det aktuella säkerhetsavtalet antyder att Kina är berett att lägga sig i mer handfast, om än på Salomonöarnas begäran.
Kinesiska fartyg i söder?
Det finns tecken på att Kina blickar på USA:s modell med baser runt om i världen. 2017 etablerades landets första utländska flottbas i Djibouti på Afrikas horn. 2019 rapporterade The Wall Street Journal att Kambodja och Kina skrivit ett hemligt avtal som ger Kina tillträde till en flottbas i Ream. Och förra året meddelade Kina att man utforskade möjligheterna att rusta en flygbas i Kiribati, ungefär mitt emellan Australien och Hawaii, även om båda sidorna sade att det rör sig om ett civilt projekt.
– Jag tror att vi i en nära framtid kommer att se att den kinesiska flottan väldigt frekvent rör sig ända ned till södra Stilla havet, och att den sedan har logistik- och andra baser i de omgivande vattnen, säger Shi Yinhong, analytiker i internationella relationer vid Pekinguniversitetet Renmin till australiska ABC.
Batley håller med om bedömningen.
– Antagligen är det långsiktiga målet att stationera militära styrkor i den här delen av världen.
Ett läckt utkast till det aktuella avtalet innehöll skrivelser om en kinesisk flottbas. Men det har Salomonöarna sedan sagt inte är aktuellt.
Andra bedömare tonar ned riskerna. Iati Iati, doktor i internationella relationer vid Victoria University i nyzeeländska Wellington, ser avtalet som ett naturligt steg.
"Det här är inte nytt. Kina har haft en långtgående relation med Salomonöarna. Sedan 2003 har Kina varit dess största handelspartner", säger han i ett mejl till TT.
Han ser inga risker från Salomonöarnas perspektiv.
"Nya Zeeland, Australien och USA är alarmistiska och deras svar bygger på en strategisk syn på regionen som inte delas av Stillahavsländerna."
Förolämpande retorik
Kinas inflytande har vuxit i regionen det senaste årtiondet, konstaterar Iati Iati.
"Det är en av anledningarna till att Nya Zeeland och andra västländer har utökat sin Stillahavspolitik och sina hjälpinsatser de senaste åren".
Han påminner också om att flera västländer har en mörk historia i regionen med kolonisering, resursexploatering och kärnvapentester, och ser retoriken som förolämpande mot de Stillahavsländer som nu sluter avtal med Kina.
"Även om de här länderna också gjort en hel del gott i regionen, så är det svårt att ha överseende med deras utrikespolitiska misstag", säger Iati.
