Apa tippade Trump – vem får rätt i år?

En "profetisk" apa lyckades pricka rätt medan andra överraskades av resultatet. Prognoser kring USA-valet är en sport och en vetenskap – och att valet av Trump chockade många handlar om ovana att tolka statistik, enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.

USA:s president Donald Trump hoppas bli omvald för fyra år till. Många mätningar spår dock rivalen Joe Biden som segare.

USA:s president Donald Trump hoppas bli omvald för fyra år till. Många mätningar spår dock rivalen Joe Biden som segare.

Foto: Charlie Neibergall/AP/TT

Samhälle och välfärd2020-10-24 07:00

Opinionsexperten Nate Silver, grundare av Five Thirty-Eight, fick stor uppmärksamhet när han prickade rätt vinnare i samtliga delstater i USA:s presidentval 2012.

2016 var han inte lika framgångsrik.

Prognoserna haglar inför varje presidentval i USA. Statsvetare väger samman olika faktorer, nationella opinionsundersökningar ger en bild av hur populär en kandidat är i landet som helhet och sajter som Real Clear Politics och Five Thirty-Eight gör beräkningar utifrån sammanställningar av många mätningar.

Vågmästarstater

2016 ledde Hillary Clinton i opinionen och fick i slutändan nästan tre miljoner fler röster än Donald Trump. Men hon förlorade ändå, vilket beror på att väljare i varje delstat röstar på elektorer som i sin tur utser president, vilket gör att valet i själva verket avgörs i några få vågmästarstater.

Att Trumps vinst kom som en överraskning för många förklarar statsvetarprofessor Henrik Ekengren Oscarsson med en ovana att tolka statistik och odds – i synnerhet utanför USA:s gränser.

– Myten om haveriet 2016 faller tillbaka på folks okunnighet och det stora fokuset på nationella opinionsmätningar, säger han.

– De hade visserligen rätt, eftersom Clinton fick flest röster. Men man borde ha haft större fokus på avgörande delstater, där mätningarna inte alls var lika bra. I 47 av 50 delstater fick de dock i efterhand bra betyg av haverikommissionen AAPOR.

Fördel Biden

Silver har försvarat Five Thirty-Eights prognos. Visserligen tippade den 70-30 till Clintons fördel men det var bättre än många andra, menar han. Årets modell har uppdateras för att till viss del ta hänsyn till coronaläget och med mindre än två veckor kvar till valet är det fördel Biden hos Five Thirty-Eight .

Om det inte hade varit för 2016 hade många redan nu slagit fast att Biden blir vald, tror Ekengren Oscarsson som är knuten till Göteborgs universitet.

– Alla är mer försiktiga och det ska man vara, säger han.

– Vi har en pandemi, amerikanerna ska rösta på nya sätt och det bedrivs ingen kampanj på det sätt vi är vana vid. Det finns ingenting att jämföra med, så egentligen är det bäst att låta den faktiska rösträkningen tala.

Profetisk apa

I bjärt kontrast till prognosvärldens komplexa modeller och sammanvägningar står gissningar av en mer ovetenskaplig sort. Och när det gäller mer chansartade undersökningar finns det faktiskt flera som lyckades bättre än de riktiga experterna 2016.

Den kinesiska apan Geda, känd som profeternas konung efter sina framgångar att tippa rätt vinnare i EM-finalen i fotboll 2016, gav sig också på det amerikanska presidentvalet. Mutad med bananer ställdes apan framför bilder på kandidaterna – och gratulerade efter en stunds eftertänksamhet Kartongtrump med en puss.

Valet av president sammanfaller också med halloween. I 20 år säger sig butikskedjan Spirit Halloween ha tippat rätt genom att analysera vilken förklädnad som säljer bäst. Förra gången var det relativt jämnt lopp, men med ett litet försprång för Trumps latexmask.

Ekengren Oscarsson ger dock inte mycket för en apas eller maskkonsumenters pricksäkerhet. Här handlar det främst om vidskeplighet och människors vilja att se mönster, menar han.

– Det går ju att räkna ut hur stor sannolikheten är för att en given apa ska pricka rätt av ren slump. Ur ett vetenskapligt perspektiv skulle man vilja ha 100 apor, eftersom vi gärna glömmer bort om det finns 99 apor som är ute och cyklar.

13 faktorer

En person som har lyckats pricka rätt i alla presidentval sedan 1984 är historieprofessorn Allan Lichtman. Han väger samman 13 faktorer, bland annat skandaler, karisma, social oro, ekonomi och huruvida en kandidat är den sittande presidenten, när han blickar in i sin spåkula.

Även i år har Lichtman sitt svar klart.

– Faktorerna säger att Trump kommer att förlora, har han sagt.

Fakta: Avgörs av elektorer

USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen.

Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.

Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt efter resultatet). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet.

2016 fick Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än Donald Trump, men Trump vann ändå valet.

En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen, ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29.

Störst bland de mycket jämna så kallade vågmästardelstater, där det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet och där valet i realiteten avgörs, är i nuläget Florida, som liksom New York har 29 elektorer, samt Pennsylvania (20), Ohio (18) och North Carolina (15).

Elektorssystemets försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.

Källa: Real Clear Politics, Politico

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!