Aung San Suu Kyi favorit när Myanmar röstar

"Moder Suu" är favorittippad i valet i Myanmar, det andra som hållts i landet sedan militärjuntan släppte delar av makten 2011. Hundratusentals rohingyer har dock förvägrats rösträtt. Och ytterligare över en miljon invånare i konfliktdrabbade områden fick inte lägga sin röst i valet.

Aung San Suu Kyi förtidsröstade i slutet av oktober.

Aung San Suu Kyi förtidsröstade i slutet av oktober.

Foto: Aung Shine Oo/AP/TT

Samhälle och välfärd2020-11-08 09:25

Fredspristagaren Aung San Suu Kyis NLD tros kamma hem segern, när rösterna har räknats. Hon har numera en skamfilad image internationellt, hon kritiseras för behandlingen av minoriteten rohingyer i landet – men ses inom landets gränser fortfarande som en hjältinna av många.

Hon kallas ofta "moder Suu" och i en nyligen utförd opinionsundersökning anser 79 procent av de svarande att hon är landets mest förtroendeingivande person.

För fem år sedan vann NLD (Nationella förbundet för demokrati) en jordskredsseger men tvingades med stöd i grundlagen dela makten med militären. Inför det här valet har Suu uppmanat invånarna att trotsa rädslan för coronaviruset och ta sig till vallokalerna.

Landet inför rätta

Spänningarna mellan militären och regeringen är stora.

– Varje enskild väljare skriver sin egen historia, det här valets historia och vårt lands historia, säger hon i ett tal på Facebook.

Valobservatörer ser dock flera problem med söndagens val och dess legitimitet ifrågasätts av flera skäl.

Över 730 000 rohingyer flydde landet 2017 under militärinsatser som riktades mot den muslimska minoritetsbefolkningen i delstaten Rakhine. Myanmar står inför rätta vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag för det dödliga våldet, men enligt Myanmar agerade armén endast mot väpnade grupper i regionen.

"Ett apartheidval"

De hundratusentals rohingyer som bor kvar i Rakhine betraktas inte som medborgare och kan därmed inte rösta. Ytterligare över en miljon människor i Myanmar bor i områden där valet ställts in på grund av oroligheter.

Det innebär att även marginaliserade buddhistiska minoritetsgrupper i Rakhine, och invånare i konfliktdrabbade områden bland annat i delstaterna Shan och Kachin, inte kan delta i valet.

"Det här är ett apartheidval", heter det i ett uttalande från människorättsorganisationen Burma Campaign UK som tillägger att valet är "mindre fritt och rättvist än det förra".

Fakta: Minoritetsbefolkningen rohingya

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyerna beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

I en FN-rapport i september 2018 anklagades Myanmars arméchef för "brott mot mänskligheten" och "folkmord". Författarna krävde att han ställs inför rätta och anklagade även Aung San Suu Kyis regering för att bidra till brotten genom att inte agera mot hat och hets riktat mot rohingyer.

Rohingyer finns även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders, UI/Landguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!