1. Språket, sanningen och medierna.Världen häpnade när Donald Trumps Vita hus lanserade "alternativa fakta" rörande hur stor publik som kom till hans installation i januari 2017. Hakor fortsatte att tappas när Trump behöll sitt Twitterkonto och inte sällan använde det till att kalla motståndare för öknamn och lansera sin version av sanningen.
– Politiken har blivit smutsigare. Han har betett sig som en mobbare. Kan Joe Biden ändra på detta, ändra retoriken? Jag tror inte det, resonerar Lonna Rae Atkeson, professor i statsvetenskap vid University of New Mexico, för TT.
Donald Trump har också utmålat pressen, åtminstone de medier han anser inte ger honom en rättvis (det vill säga fördelaktig) bevakning, som "folkets fiende" och förmedlare av "falska nyheter". Det har fått det redan låga förtroendet för nyhetsmedier att dyka och statsvetare att larma om att demokratin är hotad.
USA:s president har dessutom framhärdat med osanningar om landets valsystem och fusk i presidentvalet, något som bedömare anser ledde till att ilskna Trumpanhängare i början av januari stormade Kapitolium. Donald Trump är nu avstängd från Twitter och flera andra sociala medier och är på väg att ställas inför sin andra riksrätt, denna gång anklagad för anstiftan till uppror.
Många av Trumps anhängare har dock försvarat hans retorik, de tycker att det är befriande att presidenten "pratar som folk".
2. Domarna och rättsväsendet.Presidenten har nominerat och fått igenom över 200 konservativa federala domare, inklusive tre till Högsta domstolen (HD). HD-domarna sitter på livstid och kommer därmed att påverka rättsväsendet långt efter det att Trump lämnat Vita huset.
Tillsättningen av domarna har varit en nyckel för Trumps stöd bland värdekonservativa religiösa väljare och många av hans anhängare är mycket nöjda med resultatet. Men progressiva i USA fruktar att Högsta domstolens nya konservativa prägel kan leda till att "Roe mot Wade", det beslut från 1973 som slår fast kvinnors rätt till abort, rivs upp. Sker det kan delstatsregeringar komma att göra abort olagligt.
3. USA på världsarenan.Under sin tid i Vita huset har Donald Trump abrupt brutit med den tradition som hans företrädare upprätthållit, nämligen bevarandet av den liberala världsordning som USA och dess allierade skapade efter 1900-talets världskrig. Den bygger på samarbeten, förhandlingar och respekt för demokrati.
Enligt doktrinen "Amerika först" har Trump i stället krympt stödet till FN och WHO, dragit USA ur kärnenergiavtalet med Iran och Parisavtalet om klimatet, flyttat USA:s Israelambassad från Tel Aviv till Jerusalem samt hotat flera länder med höjda tullar och handelskrig. Parallellt har han haft en förhållandevis mjuk attityd gentemot hårdföra ledare som Nordkoreas diktator Kim Jong-Un, Rysslands president Vladimir Putin och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman — något som flera bedömare ifrågasatt.
Men samtidigt har Trumpstyret kunnat driva på för de så kallade Abrahamavtalen om normaliserade relationer mellan Israel och Förenade arabemiraten, Bahrain och Sudan.
– De fredsavtalen är det mest positiva Trump lämnar efter sig, säger statsvetaren Lonna Rae Atkeson.
4. Ett splittrat land.Republikanerna och Demokraterna har rört sig mot den politiska högern respektive vänstern under ganska lång tid, men splittringen har ökat under Donald Trumps tid vid makten. Det finns otaliga exempel på amerikanska familjer som numera inte kan ses på släktmiddagar för att man har skilda politiska åsikter. Polariseringen yttrar sig bland annat i att allt färre partiöverskridande lagförslag läggs fram i kongressen och att allt färre par i USA vill att deras barn ska gifta sig med en anhängare till motståndarpartiet.
– Splittringen är tydlig. Människor har fördomar och negativa uppfattningar om "andra sidan". Jag märker det även på jobbet där jag får mycket e-post med tillmälen som "socialist" och där avsändaren ber mig "dra åt helvete" för att jag jobbar på vad de tycker är ett liberalt universitet, berättar Lonna Rae Atkeson.
I dag är polariseringen ständigt närvarande i USA – den färgar hur väljare ser på landet i stort, hur trygga de känner sig och vad de tycker om hanteringen av coronaviruspandemin. Joe Bidens löfte att vara en president för alla lär bli utmanande att uppfylla.
5. Klimat, invandring och diskriminering. Trump lämnar många svåra och olösta sakpolitiska frågor efter sig. En är klimatarbetet, som genom Trumps avregleringar och tillsättningar av klimatskeptiska tjänstemän i princip helt stannat av.
– Trump har rivit upp nästan all klimatreglering. Därmed har han sinkat de globala möjligheterna att förhindra en klimatkatastrof, sade Robert Speel, statsvetare vid Pennsylvania State University, nyligen till TT.
Presidenten lämnar också efter sig ett USA som i månader har skakats av demonstrationer mot rasism och diskriminering, protester som i vissa fall blivit våldsamma och lett till upplopp. Att Trump under protesterna profilerat sig som en president som står på poliskårens sida och att han vid en debatt i höstas lät bli att fördöma vitmaktgrupper har inte förbättrat situationen. Ilskan pyr i många minoritetsgrupper i det USA där studier visar att svarta oftare döms till hårdare straff och har svårare att få banklån än vita.
Även invandringspolitiken är känslig. Donald Trump har trappat upp räderna mot papperslösa men inte byggt färdigt sin utlovade gränsmur mot Mexiko. De uppmärksammade inreseförbud mot människor från i huvudsak muslimska länder, som han införde redan 2017, har dock blivit kvar i urvattnad form trots att de utmanats i domstol. Joe Biden har sagt att han ska häva dem under sina första dagar i Vita huset.
6. Ekonomin och pandemin.USA:s starka ekonomi var länge presidentens trumfkort, det många trodde skulle leda till att han blev omvald. Trump har avreglerat och sökt sänka skatter och är ganska omtyckt på Wall Street. Men tidigt 2020 svepte coronaviruspandemin in över USA, vilket ledde till att ekonomin störtdök och att arbetslösheten steg i höjden.
Hur bra presidenten anses ha hanterat covid-19 beror på vem man frågar. Trump, som själv varit sjuk, har fått stark kritik för bland annat sin ovilja att bära munskydd offentligt, för vissa medicinska uttalanden och för att han hållit jättelika kampanjmöten utan krav på att hålla fysiskt avstånd.
Men hans anhängare tycker att presidenten skött situationen bra och att Trump, om någon, kan hjälpa USA:s ekonomi att återhämta sig. Dock hamnar det nu på Joe Bidens bord att stävja den skenande smittan och utarbeta en plan för upptrappningen av landets massvaccinationer.
