Antalet kärnstridsspetsar som har placerats i operativa förband världen över har ökat, uppger Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri i sin årsbok.
Antalet beräknas till 3 825 i början av året, en ökning från 3 720 förra året. De flesta är ryska och amerikanska.
De nio kärnvapennationerna beräknas totalt ha 13 080 kärnvapen, en nedgång från 13 400 i början av 2020.
Nedgången beror främst på att USA och Ryssland har avvecklat gamla stridsspetsar, samtidigt har båda länderna omfattande moderniseringsprogram.
”Det totala antalet stridsspetsar i världens militära lager verkar nu öka, vilket är ett oroande tecken på att den nedåtgående trenden som karaktäriserat kärnvapenarsenalerna sedan slutet av det kalla kriget har hejdats”, säger Sipriforskaren Hans M Kristensen i ett pressmeddelande, och konstaterar att kärnvapen verkar få en ökad betydelse i ländernas nationella säkerhetsstrategier.
De övriga sju kärnvapenstaterna – Kina, Indien, Pakistan, Storbritannien, Israel, Frankrike och Nordkorea – utvecklar också eller placerar ut nya vapensystem, eller har planer på det, enligt Sipri.
Men förra året innebär också en del ljuspunkter. Under 2020 dödades betydligt färre i väpnade konflikter, och vapenhandeln ökade inte, uppger Sipri.