Högerpopulist i knapp ledning i Peru

Vem blir Perus president? Det ser ut att bli en jämn kamp mellan högerpopulisten Keiko Fujimori och den vänsterradikale uppstickaren Pedro Castillo. Fujimori har en knapp ledning men Castillo knappar in när röster från 92 procent av vallokalerna nu räknats.

Presidentkandidaten Keiko Fujimori efter att hon själv röstat i Lima på söndagen.

Presidentkandidaten Keiko Fujimori efter att hon själv röstat i Lima på söndagen.

Foto: Guadalupe Pardo/AP/TT

Samhälle och välfärd2021-06-07 16:08

Fujimori leder i nuläget med 50,2 procent av rösterna. Men ledningen är knapp: Castillo ser ut att knappa in när allt fler röster räknas. I nuläget har han 49,8 procent och endast 8 procent av rösterna återstår att räkna.

Strejkledare eller högerveteran?

Keiko Fujimori, dotter till den auktoritäre och korruptionsdömde expresidenten Alberto Fujimori, står ekonomiskt sett för en fortsättning på den marknadsliberala politik som länge dominerat i Peru.

Fackföreningsmannen och läraren Pedro Castillo, en politisk nykomling från landsbygden, talar i stället om nationalisering av viktiga industrier, höjda skatter och ökad statlig reglering av ekonomin. Han leder det marxist-leninistiska partiet Fria Peru och blev allmänt känd när han ledde en strejk för lärare 2017. Fujimori har försökt utmåla honom som ett kommunistiskt hot medan Castillo lyft fram Fujimorifamiljens skandaltyngda historia.

Flera kriser

Keiko Fujimori är själv under utredning misstänkt för att ha tagit emot illegala kampanjmedel. Hon leder det socialkonservativa partiet Folklig styrka.

Castillo har sitt huvudsakliga stöd bland fattiga på landsbygden medan Fujimori är starkare bland stadsbor. Båda är dock djupt impopulära bland många mittenväljare.

Vinnaren får flera svårhanterade kriser på halsen. Ekonomin har härjats av djup recession efter fjolårets nedstängningar, som inte fick stopp på coronasmittspridningen. Med 184 000 registrerade dödsfall bland de 33 miljoner invånarna har Peru världens högsta coviddödsfall per capita.

Två miljoner peruaner har förlorat sina jobb under pandemin och närmare en tredjedel av invånarna lever i fattigdom, enligt officiella siffror.

Presidentkarusell

Landet kämpar också för att hitta politiskt fotfäste efter flera år av regeringskriser och korruptionsskandaler som snärjt en rad expresidenter. Situationen kokade över i november i fjol då Peru skakades av dödliga protester och två presidenter tvingades avgå inom loppet av en vecka.

Sedan dess har landet styrts av den tillförordnade presidenten Francisco Sagasti.

Den senaste folkvalde presidenten i Peru var Pedro Pablo Kuczynski som tillträdde 2018, men tvingades avgå två år senare på grund av korruptionsanklagelser. Hans efterträdare Martín Vizcarra avsattes genom riksrätt på grund av anklagelser om mutbrott. Då tog talman Manuel Merino över som interimspresident, men även han tvingades bort i svallvågorna av de protester som riksrätten mot Vizcarra utlöste.

Bakgrund: Skillnader – och likheter – mellan Perus valrivaler

Den avgörande omgången i årets ovanligt polariserade presidentval i Peru är till stora delar en kamp mellan två motpoler.

Till vänster står 51-årige Pedro Castillo, som länge arbetat som grundskollärare på landsbygden. Han gjorde sig ett namn 2017 då han ledde en lärarstrejk som omfattade flera regioner och pågick i 75 dagar.

Han överraskade de flesta när han, som nykomling på den nationella politiska scenen och företrädande det socialistiska partiet Perú Libre (Fria Peru), tog hem flest röster i den första valomgången i april.

Född i en by i regionen Cajamarca i nordvästra Peru, långt från huvudstaden Lima, och med en förkärlek att färdas till häst skiljer han sig i framtoning från landets etablerade politiker.

Han har gått till val på en vänsterradikal politik med förslag om mer statlig reglering av ekonomin och omfördelning av välstånd. Bland huvudförslagen finns en rejäl höjning av vinstskatten för de multinationella företag som utvinner viktiga naturresurser som mineraler, olja och gas, samt betydande investeringar i utbildning och jordbruk.

Han vill också att landets nuvarande konstitution, som skrevs 1993 under den auktoritäre och sedermera fängelsedömda expresidenten Alberto Fujimori, görs om.

Med slagorden "Inga fler fattiga i ett rikt land" har Castillo framför allt fångat upp ett missnöje bland de många fattiga utanför städerna.

Rivalen, 46-åriga Keiko Fujimori, är ett välkänt ansikte i Peru. Som i viss mån politisk arvtagare till fadern Alberto Fujimori, och själv under utredning för misstänkt kampanjfinansieringsbrott, är också hon en splittrande kraft.

Keiko Fujimori var kongressledamot 2006–2011 och har två gånger tidigare försökt bli president, 2011 och 2016. Båda gångerna föll hon på målsnöret i den avgörande valomgången.

Hon är född i Lima och har studerat företagsekonomi vid Boston University i USA. Som ledare för högerpartiet Fuerza Popular (ungefär Folklig styrka), för närvarande fjärde största parti i kongressen, står hon för ett bevarande av den marknadsliberala modell som länge gällt i landet.

Hon lovar bland annat satsningar för att göra fler jobb vita, för att minska problemen med den stora informella sektorn, och att underlätta för företagande. Hon föreslår också särskilda stöd till dem som drabbats ekonomiskt av pandemin.

I andra frågor delar hon dock en socialkonservativ inställning med rivalen Pedro Castillo. Båda står för traditionella familjevärderingar och är emot fri abort och samkönade äktenskap, även om Fujimori öppnat för registrering av samkönade partnerskap.


Fakta: Peru

Perus har drygt 32,5 miljoner invånare (2019). Huvudstaden heter Lima.

Landet är en republik. Allmänna val hålls vart femte år.

Landets ekonomi har länge varit förhållandevis stark men fattigdomen är utbredd. Exportinkomster från bland annat en storskalig gruvindustri och ett omfattande fiske har gynnat en mindre del av samhället medan befolkningen i bergen och i städernas slumområden ofta lever i självhushåll och försörjer sig i den stora informella sektorn.

Perus historia är brutal, även i närtid. Strider mellan maoistgerillan Sendero Luminoso och militär krävde närmare 70 000 människors liv under 1980- och 1990-talen.

Expresidenten Alberto Fujimori avtjänar ett 25-årigt fängelsestraff för korruption och människorättsbrott efter sitt auktoritära styre på 1990-talet.

Källor: UI/Landguiden, Sweden Abroad

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!