Den årliga muslimska vallfärden till Mecka, hajj, skapar årligen en av världens största folksamlingar och drog i fjol 2,5 miljoner människor. Det är också en stor utmaning ur miljösynpunkt. Den enorma anstormningen av troende, på kort tid och på en begränsad plats, innebär en stor påfrestning.

Tusentals fordon genererar utsläpp, och pilgrimerna lämnar enorma sopberg efter sig – däribland stora mängder vattenflaskor av plast. Men årets hajj som på grund av risken för smittspridning begränsad till 10 000 besökare var en helt annan historia.

"En källa till hopp"

För Greenpeaceaktivisten Nouhad Awwad är det inte bara antalet besökare som styr vallfärdens miljöpåverkan, utan också det kollektiva beteendet hos pilgrimerna.

– Årets hajj kan, trots att den skett under en svår tid globalt, vara en källa till hopp. Den ger oss en idé om hur en grön pilgrimsfärd kan se ut, säger hon.

Bilderna som kablats ut från Mecka sedan vallfärden inleddes i onsdags är väsenskilda från tidigare år. I stället för de enorma folkmassor som rör sig mellan platser, lämnar efter sig stora mängder skräp och riskerar klämolyckor, har årets vallfärd varit mycket ordningsam.

Även de småstenar som används för att symboliskt "stena djävulen" har desinficerats, som en del i myndigheternas arbete med att minska smittspridningen under vallfärden.

– Allt är rent och det är bara ett fåtal kommunala städare som plockar upp små mängder skräp, säger Azim Allah Farha, en pilgrim från Afghanistan som gjort vallfärden flera gånger tidigare.

Hundratals ton skräp

En av städarna, Rahim Fajreddine, minns de hundratals ton skräp – plastpåsar, burkar och tallrikar – som lämnats efter folkmassorna tidigare år vid Arafat, den kulle utanför Mecka som pilgrimer stannar och ber vid.

– Stora mängder arbetare var tvungna att mobiliseras för att städa bort allt skräp de lämnade efter sig när de passerade, säger han.

Fram tills nyligen var miljöhänsyn inte centralt för Saudiarabien när det gäller vallfärden. Kungadömet har framför allt varit intresserat av att ta emot så många pilgrimer som möjligt, av hänsyn till den långa väntelistan av muslimer som vill göra vallfärden. Dessutom är vallfärden både ekonomiskt och politiskt viktig för kungadömet.

Stora utbyggnader har gjorts de senaste decennierna för att öka kapaciteten vid de olika pilgrimsmålen. Ambitionen är att från år 2030 kunna ta emot 30 miljoner pilgrimer årligen.

Satsar på återvinning

2018 startade lokala myndigheter ett sopsorteringsprogram och började arbeta med återvinning. Skyltar på flera språk uppmanar nu pilgrimer att slänga sitt skräp på rätt sätt. I år skickades 13 000 städare till pilgrimsmålen, trots det bergänsade antalet pilgrimer.

Greenpeaceaktivisten Nouhad Awwad säger att ambitionen framöver bör vara att hålla vallfärdens ekologiska avtryck på årets blygsamma nivå – men då på grund av förändrat beteende snarare än coronabegränsningar.

– Genom att investera i hållbar utveckling och ha grönare vanor kan vi fortsätta med våra traditioner och utföra våra ritualer och samtidigt hålla luften fri från föroreningar och våra gator fria från skräp, säger hon.

Hon föreställer sig en hajj med "miljoner pilgrimer i symbios med miljön, i ett Mecka som drivs av solkraft".

I ett land som exporterar mest energi i världen, och där övergången till förnybar energi går långsammare än planerat, är det osannolikt att den visionen slår in i närtid.

– Men det här är den framtiden vi alla måste arbeta för, säger Nouhad Awwad.