Västsahara på spel när Marocko väljer Israel

USA gör en storpolitisk rockad inom ramen för Donald Trumps fredsplan för Mellanöstern. Marocko återknyter diplomatiska band till Israel – samtidigt som USA börjar betrakta det omstridda Västsahara som marockanskt.

USA:s president Donald Trump. Arkivbild.

USA:s president Donald Trump. Arkivbild.

Foto: Patrick Semansky/AP/TT

Samhälle och välfärd2020-12-10 17:30

Marocko är näst ut i raden av arabländer som bygger diplomatiska förbindelser med Israel till följd av amerikansk medling.

USA:s snart avgående president Donald Trump beskriver det som ett "massivt genombrott för fred i Mellanöstern", i ett inlägg på Twitter.

– De kommer att återöppna sina sambandskontor i Rabat och Tel Aviv omedelbart med avsikt att öppna ambassader, säger Trumps rådgivare tillika svärson Jared Kushner till Reuters.

USA uppges öppna ett konsulat i Västsahara och Marockos kung Mohammed VI hyllar ställningstagandet som historiskt.

"Enda realistiska planen"

På Twitter blickar Trump tillbaka till 1777, då Marocko som allra första land erkände USA:s självständighet. Då är det inte mer än rätt att USA erkänner marockansk överhöghet i Västsahara, skriver presidenten, utan att gå närmare in på hur situationerna liknar varandra.

Västsahara, vid den västafrikanska Atlantkusten, har varit föremål för en konflikt sedan 1970-talet. FN erkänner området som västsahariskt, men Marocko har under lång tid haft militär kontroll över större delen. På andra sidan en hårt barrikaderad gräns och en FN-kontrollerad buffertzon styr självständighetsrörelsen Polisario.

Trump har talat med kung Mohammed i telefon och uppges ha uttalat stöd för Marockos sak – att landets "seriösa, trovärdiga och realistiska förslag" utgör den enda möjliga vägen framåt.

"Förändrar inget"

Förslaget innebär att Västsahara ska bli en marockansk region med stort självstyre. USA vill att nya samtal ska starta med detta som utgångspunkt.

USA:s besked är "märkligt", men föga överraskande, säger Polisarios talesperson Oubi Bchraya till Reuters. Han säger att deras kamp kommer att fortsätta.

– Detta kommer inte att förändra ett uns av konfliktens verklighet, eller av Västsaharas folks rätt till självbestämmande.

FN, som sedan 1970-talet bedömt att Västsahara tillhör västsaharierna, meddelar att den ståndpunkten gäller även fortsättningsvis.

Hoppas på Saudiarabien

Planen är att det ska börja gå flygplan mellan Marocko och Israel inom kort.

Tidigare i år slöt Förenade arabemiraten, Bahrain och Sudan avtal om att normalisera sina förbindelser med Israel. Allt är del av den fredsplan som Donald Trump lanserat, som till stor del bygger på att tidigare fiender enas i ett motstånd mot den gemensamma fienden Iran.

Trump är inne på slutsträckan som president, men har för avsikt att göra flera drag i Mellanösternpolitiken. Bland annat vill man få Saudiarabien – som ser både Israel och Iran som ärkefiender – att ingå ett liknande avtal.

Och det kommer att ske, enligt Jared Kushner.

– Att Israel och Saudiarabien närmar sig varandra och uppnår en fullständig normalisering (av relationerna) är en oundviklighet i det här läget, men tidsramen är uppenbarligen något som behöver lösas, säger han.

Missnöjda palestinier

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu tackar Marockos kung i ett tv-framträdande och säger att avtalet väcker ytterligare fredsförhoppningar.

Från palestinskt håll riktas kritik – dels mot USA:s plan och dels mot de arabländer som länge stött palestinierna i Mellanösternfrågan.

Tidigare var det ett strängt krav att Israel släpper områden till en palestinsk stat innan ett erkännande av den israeliska staten kan komma på fråga. Det marockanska hovet säger dock att kung Mohammed ringt till den palestinske ledaren Mahmud Abbas och försäkrat honom om att landet fortfarande tror på en tvåstatslösning.

Sedan tidigare, före Trumps tillträde, har Egypten och Jordanien normaliserat relationerna med Israel.

Fakta: Västsahara

Västsahara är ett område i Västafrika, längs med Atlantens kust, som gränsar till Marocko i norr och Mauretanien i sydost. Gränsen till Marocko går ungefär i höjd med Kanarieöarna.

I Västsahara bor drygt 650 000 invånare. Huvudorten heter El-Aaiún.

Området stod länge under Spaniens kontroll, som en del av kolonin Spanska Sahara. I samband med att Spanien drog sig tillbaka från området i mitten av 1970-talet tog Marocko, som gjort anspråk på det, den militära kontrollen. FN slog dock samtidigt fast att det västsahariska folket hade rätt till självbestämmande där.

I Västsahara utropades också självständighet och rörelsen Polisario förde ett gerillakrig mot den marockanska militären. Det varade till 1991, då FN skickade fredsbevarande styrkor i insatsen Minurso och parterna kom överens om eldupphör. Detta har i stort sett gällt sedan dess och parterna skiljs åt av en fem kilometer bred, FN-bevakad buffertzon.

R:et i Minurso står för "referendum" – engelska för folkomröstning. Tanken var att medlingen skulle leda fram till en folkomröstning om vad som skulle hända med Västsahara, men parterna har inte kunnat enas om detaljerna, till exempel vilka som ska få rösta.

2016 besökte FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-Moon Västsahara och benämnde då Marockos annektering som en "ockupation". Marocko svarade med att sparka ut all civil FN-personal från området.

I november 2020 inledde Marocko en militär offensiv, i uttalat syfte att bryta en "blockad" så att landet får en öppen väg genom området till Mauretanien. Omvärlden reagerade med oro för att eldupphöret skulle spricka helt.

Mellan 100 000 och 200 000 flyktingar från Västsahara lever i läger i västra Algeriet.

Källor: Landguiden/Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin, AFP

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!