Förutsättningarna är svåra när Peru försöker hitta fotfäste efter flera år av politisk turbulens. Regelrätt kris har rått sedan presidenten Martín Vizcarra – populär för sina åtgärder mot korruption men också själv anklagad för oegentligheter – avsattes av kongressen i november.
Beslutet möttes av omfattande och dödliga protester som tvingade efterträdaren Manuel Merino att avgå efter bara fem dagar.
Sedan dess har övergångspresidenten Francisco Sagasti försökt styra in på lugnare vatten. Men förtroendet för den politiska eliten är kört i botten i ett land där en hel rad tidigare presidenter fällts eller utretts för korruption.
Mitt i allt kämpar samhället med en kraftfull andra våg av den covidpandemi som smärtsamt tydligt har blottlagt landets ekonomiska klyftor och ojämlika tillgång till vård. Avslöjanden om att toppolitiker gått före i vaccinkön har spätt på ilskan mot de styrande.
Jämförts med Bolsonaro
I undersökningar under valspurten har nästan var tredje väljare uppgett att de fortfarande inte bestämt sig för hur de ska rösta i söndagens val.
"Det enda säkra är osäkerheten", konstaterar statsvetarprofessorn Fernando Tuesta Soldevilla i en kolumn i Perus största dagstidning El Comercio.
Samtliga fem presidentkandidater – av totalt 18 – som ligger i täten har fått nöja sig med runt tio procents stöd i mätningarna.
Tre av dem återfinns på högerkanten, där splittringen är större än någonsin. Mest uppmärksamhet har väckts av den ultrakonservative affärsmannen Rafael López Aliaga som jämförts med Brasiliens omstridde president Jair Bolsonaro. 60-åringen, som är medlem i den katolska rörelsen Opus Dei och säger sig ha levt i celibat i 40 år, tycks dock ha halkat efter en aning under slutspurten.
Blandade budskap
Det väntas gynna den liberale ekonomen Hernando de Soto eller hans konservativa rival Keiko Fujimori, dotter till den auktoritäre ex-presidenten Alberto Fujimori.
På vänsterkanten finns den 40-åriga tidigare kongressledamoten och socialisten Verónika Mendoza som lovar en rad sociala reformer.
Mer mittenorienterade väljare som tycker att Mendoza är för radikal sneglar hellre mot Yonhy Lescano. Med en blandning av progressiv ekonomisk politik och socialkonservativa budskap – av kritikerna beskrivet som populism – har han legat snäppet före de andra i mätningarna.
Då ingen av kandidaterna spås få mer än 50 procent väntas ettan och tvåan gå till en andra och avgörande valomgång i juni.
Transkvinna bland kandidaterna
Men söndagen innebär också val till landets parlament. Och bland de 2 572 personer som konkurrerar om kongressens 130 platser finns flera okonventionella kandidater.
En av dem är Angela Villon, tidigare prostituerad som kampanjar för att stärka skyddet och rättigheterna för sexarbetare.
– Vi är offer för så mycket grymhet. Vi våldtas, kidnappas och dödas, säger hon till AFP.
En annan politiker som kan bidra till ökad mångfald i den mansdominerade lagstiftande församlingen är 28-åriga Gahela Cari, som siktar på att bli den första transkvinnan att väljas in i kongressen.