Statsminister Mette Frederiksen (S) sade i sitt nyårstal 2020 att "fler utsatta barn måste få ett nytt hem och de ska få det snabbare än i dag". Uttalandet, i kombination med en lagändring som underlättar tvångsadoption, har lett till en kraftig ökning av antalet adoptioner.

Från att under 10-talet ha tvångsomhändertagit i genomsnitt ett till tre nyfödda barn per år för bortadoption, blev 30 barn tvångsadopterade under 2020 och 29 barn under 2021. Och 2022 blev ett nytt rekordår: fram till 4 december hade 32 barn tvångsbortadopterats.

Barnen som adopterades bort under 2020 var i genomsnitt tio månader vid adoptionen.

"Följer lagen"

Kommunen Ikast-Brande är en av de kommuner som gjort många tvångsadoptioner. Kommunens barn- och familjechef Anton Rasmussen skriver i en kommentar till Jyllands-Posten att det inte är statsministerns uttalande som påverkat utvecklingen i kommunen, utan lagstiftningen.

– Vi har följt lagstiftningen och lagens intentioner. Det har gjort att vi har säkrat nödvändig kompetens bland de anställda för att hantera dessa ärenden, skriver Rasmussen i ett mejl till tidningen.

"Väldigt dålig idé"

Systemet med tvångsadoptioner har mött motstånd i Danmark. Det finns nätverk som smugglar gravida kvinnor som hotas av tvångsadoption ut ur Danmark till länder som Tyskland, Sverige och Polen.

Niels Peter Rygaard som är psykolog och ger råd till kommunerna i deras arbete med placerade och adopterade barn ser fler problem med tvångsadoptioner. Rygård tycker det är en "väldigt dålig idé" att avbryta kontakten med de biologiska föräldrarna.

– Man får uppfattningen att målet med fler tvångsadoptioner bygger på vad politikerna tycker, och inte vad experter vet på området, säger han till Jyllands-Posten.

Den nya regeringen, som bygger på en koalition mellan Socialdemokratiet och högerpartierna Venstre samt Moderaterne, som presenterades 14 december, har ännu inte deklarerat någon gemensam linje kring tvångsadoptionerna.

I Sverige är det ovanligt med tvångsomhändertaganden vid födseln.