När Goran Miletic började engagera sig för hbtq-personers rättigheter i Serbien 1991 var det olagligt att vara homosexuell. 1994 ändrades lagen och sju år senare, 2001, gick det första pridetåget genom Belgrad.
– Det blev väldigt våldsamt, och var inte särskilt välorganiserat, säger Miletic, som i dag jobbar som chef för människorättsorganisationen Civil Rights Defenders avdelning för Europa, Mellanöstern och Nordafrika.
Våldet fortsatte – på pridefestivalen 2010 gick tusentals huliganer till attack mot paraden, som tvingades genomföras med flera rader poliser runtomkring den som skydd. Det blev sammandrabbningar mellan huliganerna och poliserna, berättar Goran Miletic. Åren därpå stoppades pridetågen med anledning av hotbilden.
– Men sedan dess har det varit lugnt. Jag tror att den incidenten lärde säkerhetsstyrkorna att arbeta mer förebyggande.
Bra – på pappret
Cirka 15 000 personer väntas besöka Europride i Belgrad i september – en enorm siffra jämfört med de cirka 2 000 som annars deltar i pride i Serbien.
Mycket har förändrats till det bättre och Goran Miletic är i grunden positiv. Serbien är medlem i Europarådet och har därför skrivit under Europakonventionen för mänskliga rättigheter, och ska på pappret följa praxis som sätts i Europadomstolen.
Serbien är sedan 2012 också kandidat till ett medlemskap i EU och aktiva förhandlingar har pågått sedan 2014, vilket innebär att Serbien måste förhålla sig till tydliga direktiv om mänskliga rättigheter och friheter.
– Vi har bra lagstiftning i Serbien. Problemet är bara att den inte implementeras.
Dels saknas tydligt initiativ från regeringen, som sedan 2017 styrs med högerpopulistiske presidenten Aleksandar Vucic i topp, enligt Miletic. Dels har rättsväsendet problem. Hot som riktats mot priderörelsen har till exempel tagit flera år att lagföra, berättar han.
Homofoba föreställningar
Även mediesystemet pekas ut som ett problem för den serbiska människorättskampen. De största medierna, däribland de enda fyra tv-kanaler som har tillstånd att sända nationellt, är regeringsvänliga och har kritiserats för att regelbundet smutskasta oppositionella. Fastän rapporteringen om hbtq-frågor blivit bättre med åren finns fortfarande problem.
– När det blev våldsamt på paraderna lades skulden på oss, det sades att vi hade blod på händerna för att vi genomförde marscherna. I år har det blivit en fråga om att Europride skulle sprida apkoppor.
Homofoba föreställningar förekommer alltjämt. Många tror fortfarande att homosexualitet är en sjukdom, eller ser det som något "oserbiskt" som kommit till landet utifrån, berättar Goran Miletic.
Men till skillnad från för några år sedan är det allt färre som trots det förespråkar våld, eller någonting annat än acceptans, gentemot hbtq-personer.
– Jag är optimistisk. Men det är klart att vi vill att det ska gå snabbare.